- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 7, 1892 /
157

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IIELSO VÄNNEN.

157

De öfvervägande dödsorsakerna för arbetsklassen.

Om samhälls-ställningens betydelse med hänsyn till dödsorsaken
har sundhets-inspektören i Kristiania, d:r Hj. Berner, skrifvit en
uppsats i Marshäftet af Kristiania läkare-sällskaps tidskrift. Han har
såsom material därför begagnat uppgifter om dödlighet och dödsorsaker
dels från Tyskland bland lifiorsäkrade i Götha lifforsäkringsbank åren
1829—78, dels från Danmark (Köpenhamn och provinsstäder),
samlade for åren 1865—83 af statistikern d:r Sörensen och dels från
Kristiania för åren 1876—89 samlade af förf. själf. Han har
bearbetat materialet endast för arbetsklassen for att finna, rörande de
viktigaste sjukdomarne, huruvida de förekomma oftare eller mindre
ofta än de borde bland denna klass. Af förhållandena inom denna
klass kan man sedermera ock sluta sig till förhållandena inom de
andra samhällsklasserna.

Förf. har i en kolumn uppfört det verkliga antalet döde af vissa
sjukdomar och vid sidan af detta det tal, som borde träfiat
ifrågavarande individer, om dödligheten varit för denna folkklass (den 3:dje
klassen) densamma som för alla de tre ståndsklasserna tillsammans.
Om nu det verkliga antalet döde är större än det beräknade, kan
man däraf sluta, att dödligheten i arbetsklassen har varit större än i
andra samhällsklasser och tvärtom.

På detta sätt har förf. erhållit följande tabell (i hvilken vi
sammanfört Köpenhamn och andra danska städer, som förf. åtskilt, i en
enda kolumn):

Dödsorsak: Tyskland. Danska städer. Kristiania, Samma..
[-Verkligen-]
{+Verk- ligen+} döde. [-Beräknade-] {+Beräk- nade+} döde. [-Verkligen-] {+Verk- ligen+} döde. [-Beräknade-] {+Beräk- nade+} döde. [-Verkligen-] {+Verk- ligen+} döde. [-Beräknade-] {+Beräk- nade+} döde. [-Verkligen-] {+Verk- ligen+} döde. [-Beräknade-] {+Beräk- nade+} döde.
Tuberkulos________ 1263 958 2784 2286 2245 1989 6292 5233
Smitto-sjukdomar. 678 629 482 485 227 199 1387 1313
Sjukd. i luftvägarne 1170 981 1627 1413 999 893 3796 3287
» i hjärtat m.m. 649 785 452 567 320 374 1421 1726
» i nervsystem. 865 967 872 977 514 570 2251 2514
» i underlifvet 808 862 930 1058 614 637 2352 2557
Kräfta* __________ 435 402 332 310 441 438 1208 1150
Själfmord ________ 111 119 647 452 110 115 868 686
Alkoholism . _____ obekant 721 453 38 39 759 492
Olyckshändelser. _ _ 153 117 378 261 273 235 804 613
Summa 6132 5820|| 9225| 8262 5781 5489 21,138 19,571

Det vill synas, att enligt samtliga här nyttjade arbeten antalet
verkligen döda inom arbetsklassen är större än antalet beräknade
döda. Skillnaden är öfver allt ganska betydande och utgör för det
tyska materialet 342, för de danska städerna 1,000 och för Kristiania
271. Denna tydliga olikhet visar, att resultaten äro pålitliga och
icke bero på tillfälligheter; och den visar, att dödligheten inom arbets-

* Bland danska städer ingår här icke Köpenhamn, emedan uppgifter
därifrån saknas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:54:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1892/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free