Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
HEL SO VÄNNEN.
Dessa olika resultat for Danmarks städer och Kristiania äro
af intresse, då de jämföras med uppgifterna öfver dessa lands
konsumtion af spirituösa. Enligt det af Fb. Stäng Conradi utgifna
arbetet om nykterhetsrörelsen i Norge (meddeladt i Berättelsen om
den tredje alkoholkongressen i Kristiania 1890) visar det sig, att
Norge i detta afseende verkligen står nästan bäst anskrifvet bland
Europas länder, med en 1,7 liter alkohol årligen pr individ, medan
Danmark har det sämst med sin årliga konsumtion af 8 liter sprit
(à 100%) årligen pr individ. Talens öfverensstämmelse med det
ofvanför nämnda är slående, och de predika med öfverbevisande styrka om
det sociala elände, som åtföljer missbruket af alkohol. De visa också,
att det förnämligast är arbetsklassen, som drabbas af detta sociala
elände.
De två sistnämnda dödsorsakerna erbjuda ett säreget intresse;
de stå hvarandra nära och gifva uttryck för de sociala
missförhållanden, hvaraf samhället lider. Det är på förhand sannolikt, att det
existerar ett inre sammanhang mellan dem, och detta styrkes vid
iakttagande af förhållandena, sådana de äro i Danmark och i Norge.
Det synes icke vara tvifvelaktigt, att det stora antalet själfmord i
Danmark delvis har sin orsak i missbruket af spirituösa, liksom äfven
andra sociala olyckor i detta land synas stå i ett påvisligt
kausal-förhållande härtill.
Af olycksfall har inom arbetarståndet inträffat ett betydligt större
antal dödsfall än beräknadt. Denna öfvervikt förefinnes i alla
uppgifterna, och skillnaden mellan talen är så betydlig, att man däraf
kan draga en bestämà slutsats om, att olyckshändelser förekomma
mycket oftare inom arbetsklassen än bland de andra samfundslagren.
Hufvudresultatet af denna undersökning blir alltså, att tuberkulos,
sjukdomar i luftvägarne och olycksfall äro dödsorsaker, som i
öfvervägande grad drabba arbetsklassen. Däremot förekomma sjukdomar
i hjärtat och i nervsystemet oftare bland de bättre ställda klasserna.
Kanske är det också samma förhållande med sjukdomar i
underlifs-organen, men det är tvifvelaktigt. De smittosamma sjukdomarne,
själfmord och fyllerisjukdomar förete delvis betydliga skiljaktigheter
inom de undersökta länderna och synas sålunda vara underkastade
inflytandet af lokala egendomligheter. Kräfta ställer sig tvifvelaktig
i afseende på sin utbredning.
Man kan med lätthet påvisa orsaker, som skulle kunna
förklara dessa de olika dödsorsakernas uppträdande inom den vuxna
åldern. De äro att söka i mannens lif och villkoren därför i och
utanför hans hem. Delvis äro de ofvan nämnda. — Ett djupare
ingående härpå ligger emellertid utanför planen för denna bearbetning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
