Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEL SO VÄN NEN.
159
dessa sjukdomar förnämligast angripa de ekonomiskt gynnsammast
ställda klasserna.
Äfven vid sjukdomar i nervsystemet är förhållandet det samma,
sålunda att dessa dödsorsaker förekomma mera sällan inom
arbetsklassen och oftare inom de bättre ställda samhällslagren. Skillnaden
är dock icke så stor som vid föregående dödsorsaksgrupper och är
särskildt beträffande uppgifterna från de danska provinsstäderna icke
så stor, att den för dessa är alldeles pålitlig. Men för öfrigt är
olikheten så stor, att resultatet bör betecknas såsom pålitligt.
Samma förhållande synes äga rum med den nästa gruppen
dödsorsaker, sjukdom i underlifsorganen, hvartill äro hänförda sjukdomar
i måge, njurar, urin- och könsorgan. Förhållandet är emellertid här
icke på långt när så konstant, att det kan kallas säkert. Slå* man
tillsammans alla uppgifterna, blir resultatet emellertid, att dessa
sjukdomar förekomma mycket oftare bland de högre stånden.
Hvad angår kräftan så saknas uppgifter för Köpenhamn.
Beträffande de andra uppgifterna, är skillnaden öfver allt mellan
verkligen döde och beräknade så ringa, att man icke kan draga slutsatser
däraf. Fortfarande måste material samlas, innan man kan bilda sig
någon mening om, huruvida arbetareklassen eller de bättre ställda
klasserna äro mest disponerade för denna sjukdom. Så till vida är dock
öfverensstämmelse mellan uppgifterna, som den olikhet, som förefinnes,
häntyder på en möjlig öfvervikt af denna dödsorsak hos arbetsklassen.
Äfven om man sammanslår alla uppgifterna är resultatet tvifvelaktigt.
Själfmord företer icke någon öfverensstämmelse i de meddelade
uppgifterna. De tyska och de norska äro öfverensstämmande däri,
att där’ icke är någon olikhet mellan verkligen och beräknade döde.
Den obetydliga skillnad, som finnes, häntyder på, att själfmord skulle
förekomma mera sällan bland arbetsklassen än bland de bättre ställda
samfundslagren. Alldeles omvändt är dock förhållandet beträffande
de danska städerna. Där hàr inträffat ett betydligt större antal
dödsfall af själfmord än beräknadt var, och skillnaden är så stor, att
man däraf kan draga den säkra slutsatsen, att i Danmark förekomma
själfmord mycket oftare bland arbetsklassen än i de andra
samhällslagren. Som bekant är själfmordens talrikhet mycket växlande i olika
länder; Danmark står i detta afseende illa anskrifvet, medan
förhållandet i Norge är rätt gynnsamt. Det är icke osannolikt, att denna
utpräglade öfvervikt bland arbetsklassen i Danmark beror på lokalt
verkande sociala orsaker.
Beträffande sjukdomar genom dryckenskap saknas tyska
uppgifter. I de danska uppgifterna är antalet verkligen döde betydligt
större än beräknade döde. Skillnaden är så stor, att man med
säkerhet däraf kan draga den slutsatsen, att dödsfall på grund af
missbruk af spirituösa i Danmark förekomma mycket oftare bland
arbetsklassen än bland de bättre ställda klasserna. För Kristiania äro
uppgifterna mycket annorlunda. Utom att det absoluta talet är
betydligt mindre, så finnes där ej heller mellan verkliga och beräknade
döde någon nämnvärd skillnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
