Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
HÄLSOVÄNNEN. ,
han. Liköppning tilläts ej. Som dödsorsak angafs i attesten kronisk
arsen ikforgiftning.
Då fallet genom uppmärksamhetens riktande åt arsenikförgiftning
fått en oförmodad och riktig belysning, framstodo en mängd andra
omständigheter, hvilka förut synts! mindre betydelsefulla, i ett
egendomligt ljus.
Familjen utgjordes endast af mannen och hustrun vid
inflyttningen i bostaden (ett vindsrum) Oktober 1890. Frun hade förut enligt
egen beskrifning varit frisk och duktig, tjock och fet, rödblommig och
glad. Hon böljade efter ankomsten till den nya bostaden magra och
fortsatte därmed oafbrutet, så att hon i Mars 1892 var mycket aftärd.
Så snart hon kom att sitta inne några dagar, blef hon sjuk, men
kände sig bättre, då hon kom ut i det fria. Led för öfrigt af ständig
trötthet, ledsnad, hufvudvärk (mest öfver hjässan) törst samt nervös
hosta. Mannen, som på grund af sitt arbete varit mycket borta om
dagarne, stod sig i det hela bra, men blef förfärligt tungsint, så att
han en gång yttrade: »det vore bättre vi finge dö alla tre på en
gång»; magrade och började hosta sista tiden. — Slutligen flyttade
en fruns syster till familjen i början af Mars. Hon afmagrade starkt
under de tre veckor, hon bodde i rummet i fråga; led af hufvudvärk
och törst. Vid besök hos familjen märktes regelbundet en egendomlig,
obehaglig lukt.
Den kroniska arsenikförgiftningen med dödlig utgång torde ej
vara så alldeles vanlig. Att den emellertid förtjänar att
uppmärksammas, i all synnerhet för späda barns räkning, emedan den hos
dem kan förväxlas med kronisk tarm-katarr samt äfven för dem af
naturliga skäl är vida mera ödesdiger än för fullvuxna, torde ej vara
tvifvel underkastadt.
Werber lemnar i sin läkemedelslära följande beskrifning på
sjukdpmens symptomer: »lifvet sjunker småningom utan häftigt
uppträdande af något symptom. Förherskande äro dock illamående,
svaghet, motvilja mot föda och brist på lifsglädje. Matsmältningen rubbas,
riklig gasbildning, smärtor i måge och tarmar; aptiten försvinner; törst,
äckel och kräkningar infinna sig; diarré eller vatten tunna öppningar;
torrhet af tungan, munnen och svalget; febrila rörelser med hastig,
liten och mången gång oregelbunden puls; besvärad andhämtning;
torrhosta; afmagring; ej sällan hufvudvärk, svindel, sömnlöshet; hudutslag;
hår och naglar falla af, ansikte och fötter svälla, och den sjuke dukar
under i hektisk feber.
Ytterligare tvänne omständigheter vill förf. till slut påpeka,
nämligen dels det ej ovanliga bruket att klistra nya tapeter ofvanpå
gamla (rummet hade på familjens begäran blifvit försedt med nya
tapeter hösten 1890), dels att målare stundom blanda arsenikpreparater
i klistret för att göra detsamma hållbart. Under sådana förhållanden
blir naturligtvis ett intyg om, att tapeterna vid inköpet äro
arsenik-fria, af noll och intet värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
