Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EELSO VÄNNEN.
185
- Husfiugan ur hygienisk synpunkt.
I den norska »Folkevännen» skrifver W. M. Schøien bland
annat rörande våra gamla sommarbekanta, som också spela en roll
med afseende på sjukdomars spridning, följande:
Flugorna uppstå icke mera än andra slags djur af sig själfva,
ehuru det i forna dagar nog var en allmän tro, att både flugor och
alla slags insekter uppstå fort nog af sig själfva i gödsel, förruttnande
växt- och djurlemningar o. s. v. Men saken går i verkligheten for
sig på ett ganska naturligt sätt, i det flugorna lägga sina ägg i dylika
ämnen; däraf utkläckes flugyngeln i form af små hvita larver, som
lefva af gödseln, och sedan genomgå de insekternas vanliga
»förvandlingar» och utveckla sig till flugor af samma utseende som föräldrarne.
Antalet ägg, som hvarje flughona lägger, skall belöpa sig till
120 stycken. De äro hvita och valsformiga, något tillspetsade i ena
ändan och utkläckas under loppet af 24 timmar. Larverna, som
komma ut därur, äro också hvita. till färgen, spetsiga i den främre
ändan och afstympade baktill, samt ha hvarken fötter, ögon eller
något tydligt hufvud.
De sky ljuset och hålla sig alltid dolda nere i gödseln, hvari
de lefva. Under gynnsamma omständigheter bli de fullvuxna på en
vecka och förvandlas då i gödseln till tunn-formade puppor med hårdt,
rödbrunt skal, i hvilka djuren ligga lugnt utan att taga någon näring
till sig en veckas tid eller två, hvarefter puppskalet spränges och
flugan kommer framkrypande. De i början mjuka och små, till flykt
otjänliga vingarne växa fort ut och hårdna i luften, så att flugan snart
kan använda dem och blanda sig i den surrande svärmen af äldre
kamrater.
Detta flugornas utvecklingssätt förklarar ganska naturligt deras
enorma talrikhet mot hösten, i det nämligen under gynnsamma
omständigheter icke åtgår mera än cirka 14 dagars tid till utvecklingen
af hvaije generation; det kan sålunda aflas en hel rad sådana under
loppet af sommaren. Tillika förklaras den omständigheten, att det
förnämligast är på landet och i närheten nf stall och
ladugårdsbyggnader med därtill hörande gödselhögar, som flugorna grassera värst.
Dessa gödselsamlingar äro just utkläckningsställena för flugorna;
det är därifrån de ständigt framkomma, i större och större antal för
hvarje generation, som utvecklas; och det är dit de också ständigt
återvända för att lägga sina ägg.
Enhvar torde säkerligen ha märkt, huru ifrigt flugorna putsa
sig, i det de gnida fötterna mot hvarandra samt öfver vingarne o. s.
v., när de sitta stilla en stund. Liksom många andra insekter utöfva
de nämligen en omsorgsfull toalett och tåla icke ett dammkorn på sig.
En amerikanare vid namn Emerson menade sig för en tid sedan lia
funnit, att flugorna på detta sätt inlägga en icke oväsentlig förtjänst
genom att rensa luften från allehanda sjukdomsfrön och smittämnen,
som de nämligen skulle uppsamla på sin kropp och därefter förtära.
Upprepade undersökningar af andra forskare såsom Grassi, R a x v i ek,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>