Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
HEL SO VÄN NEN. 218
stalter , efter Gräfenbergs mönster upprättades, v I Sverge grundlade
den bekante doktor Lagberg — en af Phiessnitz’ mest hängifne
lärjungar — Söderköping. Lagbergs lärjunge, doktor Levin, grundade
Bie. Man har beräknat, att omkring 10,000 kallvattenkuranstalter
f. n. finnas i Europa, alla direkt eller indirekt framsprungna efter
Gräfenbergeranstalten såsom förebild. Af det lilla senapskornet har
blifvit ett väldigt träd. Om under vintern en sjukdom trotsat
behandling af mångahanda slag, hur ofta får ej läkaren trösta både sig själf
och sin patient med de hoppfulla orden: »Det är väl bäst, att ni
får resa och bada i sommar, så hoppas jag, ni skall blifva riktigt
frisk.» Det bästa är, att ofta, mycket ofta, en sådan profetia
uppfylles. Våra vattenkuranstalter äro tvifvelsutan en välsignelse för vår
samtid, i all synnerhet där de bedrifvas i den rätta andan, d. v. s.
icke äro anstalter, afsedda för att roa sig utan for att efter
vattenläkekonstens, såsom riktiga erkända grundsatser böta sjuka. I tanke,
att måhända litet hvar i sommar kommer att njuta af det kalla vattnet
antingen vid hafsbaden eller vid någon kurort, slutar jag härmed min
anspråkslösa skildring af Priessnitz och Gräfenberg under uttalande
af en liflig önskan, a|t det en gång måtte beskäras mig att skåda den
plats, där den store banbrytaren inom hydroterapien, mannen med det
enkla, praktiska forståndet och den oförvillade blicken, det orubbliga
förtroendet för sin konst och det för likars nöd klappande rika, hjertat,
Vincenz Phiessnitz har skådat ljuset, har verkat och dött
Pastor Kneipp och hans kurmetoi
(Slut från sid. 207).
Kneipp är öfvertygad om, att största delen af våra sjukdomar
ha sitt ursprung i en rubbning i blodomloppet, och att denna
rubbning i de flesta fall bör skrifvas på räkningen af en förkylning.
Alltså menar han, att, när vi ständigt utsätta den mest ömtåliga delen
af vår hudyta för den yttre luftens inverkan, i synnerhet i förbindelse
med kallt vatten, så skall detta bidraga att göra blodomloppet jämnt
och föröka kroppens motståndskraft.
Ett medel till kroppens härdande mot kölden, och som han vill
skall användas hos barn från deras tidigaste barndom, är att gå
barbent, hvilket kan ske i olika utsträckning och på olika sätt efter ålder
och andra omständigheter.
I det han erinrar om, att små barn af instinkt gärna befria
sig från strumpor och sockor och synas finna ett säreget behag i att
vara barbenta, vill Kneipp, att man flera gånger dagligen skall låta
små barn gå barfota omkring på en matta, och när de bli större på
bara golfvet och ute i en trädgård på gräsmattan. Fattiga små barn
njuta af nödvändighet detta behag och det därmed följande härdande
inflytandet, som är de rikes barn föimenadt.
Vuxna människor, tillhörande de lägre klasserna på landet, gå
ju ofta barfota. I städerna och bland de mera välmående klasserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
