Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
.HÄLSOVÄNNEN.
äfven något annat, som måste tagas med i beräkningen: disposition
och immunitet. Det är detta förhållande, som nu studeras mest af
allt på laboratorierna. Det är äfven denna fråga, som under de sista
tolf åren hade utgjort föremål för talarens studier, och han ville
framställa resultaten däraf, ehuru mycket större antal fakta skulle varit
önskvärda. i
Det är endast lungsoten, tuberkulosens viktigaste form, talaren
hade studerat. Denna sjukdom är lätt att känna igen, och äfven
allmänheten kan känna igen den utan fara för misstag. Begreppen
lungsot och lungtuberkulos vore väl ej alldeles identiska, men den
stora massan af fall, hvilka af allmänheten kallas lungsot, utgöres
utan tvifvel af lungtuberkulosfall. Det vore därför otvifvelaktigt, att
den af talaren samlade statistiken, som delvis vore byggd på
allmänhetens omdöme, gåfve fullt tillförlitliga resultat. Det vore 1,212 fall,
hvarpå talarens studier grundade sig.
Den första frågan vore, ifall lungsoten är ärftlig eller icke, ifall
familjedesposition alltid finnes. Någon sådan har icke alltid kunnat
iakttagas. Enligt somliga forskare skulle 15 till 16 procent bland alla
fall vara ärftliga, 4 enligt andra 70 procent, enligt ännu andra 30 till
40 procent. Enligt talarens undersökningar blir det ungefär 50 procent.
En mycket ringa del af de icke ärftliga, 16 personer af 1,212, berodde
på direkt smitta, rent kontagium. Af dessa voro 8 hustrur, som blifvit
smittade af sina män, 4 män af sina hustrur, 1 kvinna af sin
styfmoder, 3 personer af sina tuberkulösa arbetskamrater.
Anmärkningsvärdt vore, att på Londons hospital för lungsot, där femton tusen
patienter vårdats, hade ingen enda af personalen blifvit af patienterna
smittad. Denna sak har en mycket stor social betydelse. Talaren hade
nämligen sett föräldrar färdiga att öfvergifva sina barn, barn färdiga
att öfvergifva sina föräldrar, enhvar tänkande: rädde sig den, som kan.
Talaren hade vidare indelat de af lungsot angripna personerna
i tre klasser för att utmärka deras sociala ställning:
1) Den borgerliga medelklassen, med god bergning. De utgöra
29,3 procent.
2) Det svenska bondeståndet, som är i goda ekonomiska villkor,
25,3 procent.
3) Den stora arbetsklassen ifrån land och stad, 45,4 procent.
De sista representera alltså betydligt större procent af tuberkulösa
än de båda förra. Dessa sifiror visa dock cj, att arbetarne äro starkare
hemsökta af sjukdomen än de andra klasserna, ty för att draga en
sådan slutsats måste man ha kännedom om de tre klassernas relativa
styrka på platsen. Talaren hade användt såväl siffror från enskild,
som från sjukhuspraktik. Tar man hänsyn till de sjukas kön, så
finner man att af personer, som behandlats i enskil 1 praktik, voro
kvinnorna med en obetydlighet starkare representerade än männen.
Motsatsen vore fallet med sjukhussiffrorna, men då sjukhusen vida mer
besökas af män än af kvinnor, ansåg talaren, att det vore lämpligast,
att ej taga sjukhussiffrorna med i räkningen.
Slutligen hade talaren ordnat sina siffror efter de sjukas ålder
och därvid räknat med den ålder, vid hvilken de första spåren af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
