Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•242
HEL SO VÄX NEN.
Stockholm, hvarefter farsoten hastigt utbredde sig till en mängd städer
och orter i riket samt var, utom i Stockholm, mest utbredd och
fre-kvent i Westernorrlands, Gefleborgs, Wärmlands, Göteborgs, Elfsborgs
och Östergötlands län. Rapporterna upptaga nu »kolera och kolerin»
under gemensam rubrik, hvarför förhållandet mellan sjuke och döde i
hela riket visar sig vara 12,700:4,500; därvid likväl att märka, det
många fall på landet ej äro anmälda. Bland städerna hemsöktes
företrädesvis Sundsvall, Gefle, Karlstad, Stockholm (Kungsholmen),
Göteborg, Venersborg, Linlcöping, Norrköping och Jönköping. Epidemiens
största utbredning och frekvens var i Augusti.
Det senaste besöket i Sverige gjorde koleran år 1873, då dess
utbredning stannade vid Malmöhus län och Helsingborg med Höganäs.
Det första fallet inträffade vid Helsingborg den 20 juli; intill den
24 sept., då épidemien där upphörde, förekommo 140 sjukdoms- och
64 dödsfall. I Höganäs bruksförsamling inträffade 356
sjukdoms-oeh 177 dödsfall mellan den 22 juli och 29 sept. Denna epidemi
tog isynnerhet fart i en husgrupp, som var omgifven af dåliga
svinbodar och afträdeshus, från hvilka orenlighet utrann. — I öfriga län
förekommo endast spridda fall; för hela riket anmäldes 575
sjukdoms-och 286 dödsfall.
Vår saliv och munhålans sjukdomsalstrare
mikrober.
En d:r Giuseppe Sanakelli i Italien har gjort undersökningar
rörande salivens förmåga att döda mikrober. Dessa försök lemna
väsentligen en bekräftelse på förut af Vignal, N etter, Millek, Biondi
och andra forskare framställda åsikter. S. undersökte i synnerhet
bestämda sjukdomsalstrande mikrobers (druf- och kedje-kokkers*,
fyrlings-kokkens, lunginflammations-, difteri-, tyfus- och kolerabakteriernas)
förhållande till .färsk saliv. Han filtrerade denna genom
Chamber-lands. filter för att befria den från alla mikrober; inympade sedan
i den erhållna vattenklara, neutrala eller svagt alkaliska vätskan den
ena eller andra af de nämnda mikroberna och insatte rören i
värmeapparat vid 37° C.
Det visade sig härvid, att saliven äger en omisskännlig
svamp-dödande förmåga, men denna är liksom blodvattnets, vattenvätskans
(i ögat) o. s. v. icke obegränsad, utan underkastad vissa betingelser,
hvilka kunna förändra den och t. o. m, göra vätskan till ett ganska
godt näringsämne för mikroberna. Så t. ex. förstördes mer eller mindre
raskt druf- och kedjekocker (Staphylococcus och Streptococcus),
tyfus-och kolerabakterierna samt fyrlingskocken (M. tetragenes), om de icke
inblandades i mycket stor mängd i saliv-vätskan. Men om deras
antal öfversteg en viss gräns, inträdde tvärtom efter förminskning i
böljan riklig tillväxt och fortgående utveckling. Däremot visade det
* Klotrunda bakterier kallas kocker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
