Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEL 8 O VÄNNEN.
241
matisk renhållning m. m. kunde likväl ej i hast åstadkommas. Nyttan
af karantäner och spärrningar hade förut börjat betviflas och den
vanliga trafiken fortgick nu i det närmaste ostörd. Endast i mera aflägsna
landsorter föranledde koleraförskräckelsen någon enda gång
underlåtenhet eller hårdhet mot insjuknade. — Desinfektion var ej alldeles okänd
den tiden. Bökningar med klor eller salpetersyrlighet föreskrefvos
redan i karantänsreglementet af 1807 och under 1834 års kolera
rökades i sjukes och dödes hem äfven med tjära; en sägen var, att
rökningen af cigarrer tog fart i Sverige just under och i följd af »34
års kolera». Under 1853 års epidemi användes på åtminstone ett
kolerasjukhus i Stockholm klorzink-lösning att tvätta golfven m. m.
och i afträdena kalkades dagligen.
• Ar 1853 hemsöktes af kolera 18 af rikets län, och afledo däraf
8,875, hvaraf 6,983 i städerna och 1,792 på landsbygden. Man finner
häraf, att koleran såsom farsot är föga farlig för landsbygden, som
däremot år 1853, i synnerhet i Vestergötland, härjades ojämförligt
svårare af rödsoten. Bland städer, som nyssnämnda år angrepos af
kolera, förlorade Karlskrona hvar 13:de af sina invånare, Lidköping
hvar 14:de, Kristinehamn hvar 15:de och Jönköping hvar 19:de. I
Stockholm dogo 2,785, eller hvar 32:dra, men antalet mer eller mindre
sjhka, som tillfrisknade, var mycket stort. I Lidköping insjuknade
hvar 5:te af befolkningen, i Norrköping hvar 6:te, i Karlskrona,
Söderköping och Kristinehamn hvar 7:de. Af städer, belägna vid segelled,
angrepos 30 och blefvo 36 fria. Af 21 städer belägna inuti landet,
utan beröring med segelled, förskonades 20. Farsotens tidslängd
beräknas från den 1 juli 1853 till den 19 januari 1854.
Under åren 1854—1858 inbröt koleran ånyo i Sverige hvar
sommar, utgörande dessa epidemier sannolikt fortsättningen af 1853
års allmänna, dock så att införsel från utrikes ort antagligen. ägde
rum till någon sjöstad, ehuru sådan införsel ej alltid kunde bevisas.
Dessa epidemier förhöllo sig tämligen lika den af 1853, men voro
alla lindrigare. De böljade i Juli eller Aug. och upphörde i December,
eller i Jan. följande året; 1855 års slutade ej förr än i Mars 1856.
Behandlingen af både epidemien och den individuella sjukdomen var
ungefär lika som förut. Ar 1854 var Upsala värst angripet med 706
sjuka och 207 döda; år 1855 Eskilstuna, där hvar 18:de invånare
dog, samt Gefle (3:dje epidemien), Sundsvall, Örebro, Norrköping,
Kalmar och Wisby. Farsoten dröjde 1855 i Stockholm 5 månader. —
Efter det svårare året 1855 kom ett med vida mindre utbredning
än något föregående, 1856, och så åter ett svårare, 1857, då 21 län
voro angripna. Utgångspunkter för utbredningen voro då Stockholm,
Upsala, Kristianstad, Karlshamn och Göteborg, hvilka också företedde
relalivt största sjukligheten och dödligheten. Inalles uppgifvas
insjuknade år 1857 af kolera 7,582 och döde 3,971. Under 1858 var
Sverige i det närmaste fritt från kolerafarsot, som med blott enstaka fall
förekom längst norrut i Luleå samt äfven i den dittills skonade provinsen
Dalarne. De flesta sjukdoms- och dödsfallen inträffade i Stockholm.
Såsom nästa egentliga farsotsår torde kunna räknas 1866, då
de första fallen förekommo redan i Juni, samtidigt i Göteborg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
