Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•248
HEL SO VÄX NEN.
de ha för mycket till dem, som ha för litet att äta, så skulle flertalet
få nog, och minst hälften af alla sjukdomar skulle upphöra». En
missriktad somatisk kultur är sålunda äfven här lidandets grundorsak.
Af de anförda exemplen se vi sålunda, att de föranledande
orsakerna vanligen äro att betrakta som eldgnistor i ett för handen
varande explosivt ämne. Men det är undanskaffandet af detta
senare, som utgör den s. k. positiva medicinens uppgift. Det är
naturligt, att det ej ligger inom dennas maktområde att på den
somatiska kulturens väg — den enda riktiga — kunna bereda
hvarje individ absolut motståndskraft mot alla möjliga föranledande
sjukdomsorsaker. Men det är ock klart, att, om en verklig
orsaksbehandling, i synnerhet af de stora folksjukdomarne d. v. s. de
urartande, någonsin skall vinna inträde inom medicinen, så måste
dennas ledare och förvaltare mera än hittills egna sina krafter åt
forskning efter grundorsaker för att mot dessa rikta våra angrepp.
I dess ställe hafva medicinens anhängare genom århundraden
liksom tagit till uppgift att underhålla öfvertron på sjukbehandlingen,
liksom vore hon den enda helsoförande kraften, och då medicinen
på senare tider vändt sig mot en del orsaker, t. ex. till
smittosamma sjukdomar, har angreppet uteslutande gjorts mot föranledande
sådana. Hvad vi i våra dagar kalla hygien rörer sig blott delvis
inom verkliga grundorsaker till sjukdom. Hon är att betrakta
blott som ett första trappsteg till folkens somatiska kultur.
Därför är ock hennes verkan, då hon som bäst arbetar, icke större,
än att urartningar ohejdadt kunna inrota sig hos ett folk, i
synnerhet inom nervsfären, men äfven inom andra organsystem.
Våra dagars hygien liknar också den alldagliga, enskilda och
allmänna sjukvården däruti, att han hufvudsakligast traktar efter
att uppehålla individens lifslängd och öka folkmängden, men
bekymrar sig mindre om att höja dess lifskraft. Yi ha ock längesedan
kommit till insigt om, att det ensidiga arbetet, på förstärkning af
lifslängden (det kvantitativa lifvet) hos ett folk sent omsider måste
medföra sänkning af lifskraften (det kvalitativa lifvet) eller af
folkets allmän-helsa.
Det är den gängse oklara uppfattningen af detta
sakförhållande, som gör, att våra ansträngningar inom sjukvård och på
senare tid äfven inom offentlig helsovård kanske allt för mycket
prisas. Hvad den individuella sjukvården beträffar, så har hon
genom århundraden bidragit att undanskymma och hindra verklig
orsa&s-behandling, så att hon i kampen mot folkens
sjukdomslidanden kommit att utöfva samma ringa inflytande på detta, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
