Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEL 8 O VÄNNEN.
271
Ett nytt födoämne.
Såsom de flesta väl veta, beetå alla våra näringsmedel af
åtskilliga ämnen, som hvar för sig äro af bestämd betydelse för vår
näring. Allra viktigast äro ägghviteämnen, då det hufvudsakligen är
dessa, af hvilka vår kropp uppbygges. Mindre viktiga, men dock
oumbärliga äro de öfriga: fettämnena och sockerämnena (kolhydraterna).
Med de senare mena vi både stärkelse och sockerhaiti ga ämnen,
hufvudbeståndsdelarne i mjöl, gryn, socker o. s. v. Såsom viktig
del af födan må vi också nämna salterna.
Fettämnena och sockerämneha tjäna närmast till att underhålla
kroppsvärmen och arbetskraften. Då sockerämnena utgöra största
delen af vår växtföda, bröd, gröt o. s. v., äro de en jämförelsevis
billig föda. Ägghviteämnen och fettämnen äro däremot dyra, då v»
hufvudsakligen erhålla dem genom kött, ägg och i allmänhet ur
näringsmedel från djurriket.
Härmed är ej sagdt, att ägghvite- och fettämnen saknas i
växtriket. Tvärtom, vissa växtämnen äro mycket rika härpå. Men
beträffande växtägghvitan finnes den olägenheten, att hon i regeln är
innesluten i ett hårdt hölje, som föga påverkas af matsmältningen.
Så förhåller det sig exempelvis med våra sädesslag. De innehålla
10 %—15 °/o ägghvita eller gluten, som den också kallas; den ligger
närmast skalet och tätt sammanvuxen med dètta. Vid sädens målning
och siktning blir den hängande fast härvid och går till största delen
bort med kliet, hvilket är en stor ekonomisk förlust. Ju finare och
hvitare mjölet är, och ju bättre det är siktadt, desto fattigare blir det
på ägghvita. Det grofmalda och gropiga mjölet innehåller mest
ägghvite. Men det bröd, som bakas häraf, är likväl icke så närande,
som man skulle tro, emedan det passerar matsmältningskanalen för
hastigt på grund af skalens retande verkan på tarmkanalens väggar,
så att ägghvitan ej hinner upptagas och komma kroppen till godo.
Man har under tidernas lopp på många olika sätt sökt afhjälpa
detta förhållande, därigenom att man konstruerat allt bättre och bättre
komskalningsmaskiner. Likaledes har man sökt att aflägsna
ägghvite-ämnet från skalen på kemisk väg. Redan den stora kemisten Liebig
förutsade, att växtägghvitan skulle spela en stor roll bland framtidens
näringsmedel, om man blott kunde fä den befriad från de
osmältbara skalen.
Det har nu lyckats en tysk kemist att framställa ren
växtägg-hvita ur hvete, och denna produkt har kommit i handeln såsom ett
slags mjöl under namn af aleuronat, som säljes i paket om 125 gm
för 25 öre paketet. Ägghvitehalten är 80 %. På grund häraf kan
detta mjöl, i likhet med ett extrakt, sättas till andra näringsmedel
och sålunda föröka deras näringsvärde. Det kan röras i soppor,
användas i bröd, gröt o. s. v. Af lika delar vanligt mjöl och
aleuronat-mjöl kan man t. ex. koka en utmärkt välling, som står betydligt
öfver köttsoppan i näringsvärde. Köttsoppa innehåller för öfrigt icke
mycket näring, då ägghvitan gärna borttages med slefven i form af
skum på ytan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
