Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EEL80VÄNNEN.
273
samt och vi först då känna en luftcirkulation som drag, när hon
till-ryggalägger en sträcka af 1/l meter pfe en sekund. Att det icke är
likgiltigt, hvilka ämnen den inträngande luften träffar på under sin
vandring genom väggen, att således giftiga tapeter på densamma aflemna
sin stoffcafsöndring, är naturligt
I. fråga om användning af arsenikhaltiga färger torde böra
påpekas isynnerhet den oseden, som många tapetsörer göra sig skyldiga
till, att i det till tästande af tapeterna använda klistret blanda
Schwein-furter-grönt (s. k. insektpulver) tilll utrotande af kackerlackor.
Det omnämda färgstoftet, hvilket visserligen har visat sig som
det bästa medel mot kackerlackor, tillhör, som bekant är, de giftigaste
af sitt slag och meddelas genom ett dylikt användande åt invånarnes
lungor.
Där, hvarest fasta och ogenomträngliga ämnen hindra denna
cirkulation, uppkommer vid olika värme mom- och utomhus en
fuktighet, som på den varmare sidan försätter de i luften varande ångorna i
dropplikt, flytande tillstånd. Denna foretelse, som man kan iakttaga
på fönsterrutorna, kallar man svettning. Den uppkommer icke endast
på fönsterrutorna utan på samma gång på omgifningarne, först och
främst på de med oljefärg strukna fönsterkarmarne och dörrarne och
öfverallt på väggarne, så snart dessa bestå af tillräckligt täta ämnen,
såsom t ex. oljetärg eller oljeaktiga tapeter, tennfolium o. s. v. —
Redan den vanliga papperstapeten eller kanske ännu mer det därvid
använda klistret är till hinder. I allmänhet märkes icke denna fuktighet
på väggarne, så snart de bestå af tillräckligt porösa ämnen, genom
hvilka luften kan strömma ut med ångorna. Om man fullständigt
ville omgifva ett hus eller rum med alldeles täta byggnadsämnen, så
skulle fuktigheten, om hon icke på någon annan väg kunde afled as,
ständigt kvarhällas och genom att alstra hvarjehanda svamp och mögel
göra stället högst osundt och obehagligt. Därför är all beklädnad
af byggnadens yttre skadlig och bör undvikas, i första rummet den
så omtyckta, glänsande oljefärgen, hvilken öfverdrager väggen med en
lufttät hinna. Densamma varar trots dyrheten blott en kort tid, ty
luft och sol förstöra den inom li/2 à 2 år; sedan verkar den skadligt,
emedan den på sina ställen blir bristfällig, och därigenom försvårar
och förhindrar uttorkningen af den inträngda fuktigheten.
Också fuktiga väggar hindra den naturliga ventilationen, emedan
den i väggen varande fuktigheten täpper till porerna och spärrar
vägen för luften.
Den vanliga byggnadsstenen, huru fast och oemottaglig för
väderlekens inverkan den än må vara, kan uppvisa ifrågavarande egenskap
i mycket olika, men på det hela taget otillräcklig grad. I synnerhet
fasta stenarter, såsom granit, gneis, syenit, kvarts, porfyr och deras
afarter, marmorn, skiffern o. s. v., visa i sin kristalliniska
sammansättning ett nästan glasartadt tillstånd och en täthet, som är
ogenomtränglig för luft och vatten. De synas därför kalla och äro
obrukbara till bostäder, liksom också metallerna skulle vara det. De
vulkaniska stenarterna, såsom t. ex. basalt, passa bättre. Att bygga
hus af järn är således alldeles förkastligt; denna plan har troligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
