Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
’HELSO VÄXXEN.
tillhöra endast en eller några djurarter, men inga andra. Det
gifves också sjukdomar, som angripa vissa individer i släktet, men
aldrig andra; så t. ex. skarlakansfeber, difteri m. fl.; medan andra
sjukdomar angripa alla människor t. ex. mässling. Vissa sjukdomar
träffa endast eller nästan endast barnaåldern t. ex. kikhosta, medan
andra träffa alla åldrar, t. ex. lunginflammation, lungsot m. fl.
— Det finnes sålunda rörande den medfödda omottagligheten en
mängd växlande förhållanden, som kunna gifva anledning till
intressanta studier och undersökningar.
Men af ännu större praktisk betydelse för oss är den
förvärfvade omottagligheten. Hvem skulle icke vilja göra sig omottaglig
för alla sjukdomar, och hvem skulle icke, då en farsot går, vilja
göra sig omottaglig för just denna farsoten! — Sedan gammalt
vet man, att vissa sjukdomar göra oss, sedan vi genomgått dem,
omottagliga — åtminstone till en tid — för samma sjukdom. Så
med koppor, mässliDg, skarlakansfeber, nervfeber m. fi. Med andra
sjukdomar synes däremot förhållandet vara snarare motsatsen; så
t. ex. difteri, ros, lunginflammation.
Detta, att omoltaglighet kan förvärfvas, erbjuder icke blott
forskaren ett vidsträckt och intressant forskningsområde, utan det
framkallar tydligen den för mänskligheten praktiskt viktiga frågan:
huru skall omottaglighet med konst kunna framkallas, utan att
andra väsentliga olägenheter därigenom vållas. — Rörande en
sjukdom, kopporna, hafva vi ju allt sedan 100 år haft genom
vaccinationen ett medel att med konst frambringa omottaglighet.
Upptäckten häraf var dock ett rent erfarenhetsrön, å hvilket olika
förklaringar gafs. Länge ansågs vaccinen (kokopporna) vara en
sjukdom för sig, olika människans koppor, men med förmåga att
utestänga dessa. Nu är man ense om, att sjukdomen är en och
densamma, men att den till sin kraft försvagats genom att don
passerat en djurkropp.
Denna sanning, att smittämnen kunna försvagas eller
förstärkas, och att detta kan ske vid dess passage genom olika slags
djurkroppar, har först blifvit vetenskapligt konstateradt af Pasteur.
Och på denna eifarenhet har han grur.dat en metod att frambringa
ett försvagadt smittämne. Samma sak kan dock, enligt Pasteurs
och flera forskares rön, vinnas äfven på andra sätt.
Men skola försvagade smittämnen kunna skydda genom
ympning för samna sjukdom, så måste detta bero på, att denna sjukdom
icke återkommer till samma kropp, äfven om denna kropp haft ett
blott lindrigt anfall af sjukdomen. Detta är också hvad erfarenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
