Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEL 8 O VÄNNEN.
279
lärt både rörande koppor och många andra sjukdomar. Ej underligt
då, att Pasteur och hans lärjungar, Roux, Chamberland, Thuillier
m. fl., ansett såsom en stor uppgift att utfinna, huru smittämnen
skola kunna försvagas, så att de icke medföra lifsfara vid ympning,
men dock äro i stånd att skydda för sjukdomen i fråga. I detta
syfte hafva de gjort storartade arbeten och försök å djur. Att
dessa icke varit utan praktisk nytta har bevisats af de utbredda
ympningar, som företagits med framgång i stor skala å boskap
mot mjältbrand och andra förödande farsoter. Äfven Pasteurs
metod att förekomma rabies hos människor, bitna af galna hundar,
hvars nytta numera icke bestrides, är en slags ympning mot sjukdom.
Men för att ett dylikt sätt att göra oss människor omottagliga
för sjukdomar skall kunna vinna fullt erkännande, kräfva vi en
klarare inblick i själfva naturen af denna slags omottaglighèt.
Vi vilja hafva svar på frågan: huru skall denna förvärfvade
omottaglighet förklaras?
Förr antogs den äfven af Pasteur hyllade förklaringen, àtt
bakterierna (smittan) i den angripna kroppens -blod förtärde de
för desamma nödiga näringsämnena, på grund hvaraf i framtiden
samma bakterie icke kunde lefva (existera) i den kroppen. Detta
förklaringssätt är dock nu förkastadt. — Man antager i dag
fast-heldre, att bakterierna alstra i blodet eller där orsaka alstring af
ämnen, hvilka äro för dem själfva förödande, och som förblifva kvar
i blodet färdiga att bekämpa nya anfall af samma bakterie. Andra
forskare ansluta sig till det af Metschxikoff påvisade förhållandet,
att en del hvita blodkroppar förtära och föröda bakterierna,
hvarföre de förmena, att omottagligheten alstras genom en ökning eller
tillväxt i kraft hos dessa hvita blodkroppar.
Vi torde återkomma till närmare belysning af dessa olika
förklaringssätt.
I hvad fall som helst står det fast, att i blodcellerna och
äfven i blodvattnet (serum) alstras af en genomgången smitta
egenskaper, på grund hvaraf detta blod föröder samma bakterier, då de
inkomma i blodet, d. ä. där är alstrad omottaglighet för denna smitta.
Häraf bar uppstått tanken på att använda just blodvatten från djiir,
som genomgått en viss sjukdom, till botemedel för samma sjukdom
hos andra djur eller hos människor. Alltså: smittade djur skulle
i sitt blod bereda oss ett kurmedel, en medicin mot den sjukdom,
hvilken de själfva lyckligt bestått. Detta deras blod eller
blodvatten skulle kunna användas hos redan af sjukdomen angripna
individer, alltså brukas såsom verkligt medikament.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
