- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 7, 1892 /
281

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HEL 8 O VÄNNEN.

281

sedan den rent vetenskapliga undersökningen framskridit så långt,
att praktiska resultat af större allmän betydelse kunna väntas
däraf.

Om naturenliga (fysikaliska och dietetiska)
sömnmedel.

En läkare i Wien, d:r B. Buxbaüm, bar i en medicinisk tidskrift
skrifvit rörande ofvanstående för mången så viktiga ämne en
beaktansvärd uppsats. Vi anse ämnet vardt synnerlig uppmärksamhet, enär
så mången i vår tid faller för frestelsen att söka återfå en förlorad
sömn genom mer eller mindre farliga medikamentösa sömnmedel. Inga
sådana — de må heta opium, morfin, kloral, sulfonal, somnal eller hvad
som helst — kunna nämligen brukas en längre tid utan fara att
nervsystemet ytterligare förderfvas.

Uppsatsen i fråga lyder i hufvudsak sålunda:

I.

På samma gång vårt nervsystem mer och mer tagits i anspråk
och dess oförmåga till motstånd stegrats, har ett af de kvalfullaste
symptomen däraf, sömnlöshet, i betydande grad tilltagit. Ehuru vi
redan sedan gammalt äga en ansenlig massa »sömnmedel* bland vårt
medikamentsförråd, har på senare tid gruppen erhållit en rätt
betydande tillväxt, och ännu alltid vinnlägger sig den kemiska industrien
om att skatta nyheter på detta område. Man kan dock med rätta
uppställa det påståendet, att intet af de bekanta kemiska sömnmedlen
är fritt från olägenheter.

En del uf dessa medel utöfvar en giftig verkan på nerver,
blodkärl och andningsorgan. Andra lemna mycket öfrigt att önska i fråga
om säker verkan. På grund af att man snart vänjer sig vid dem,
duga icke många till längre tids bruk. Nästan alla sömnmedel vägra
sin tjänst, om de intagas sedan man gått till sängs och vederbörande
genom ett timslångt, fruktlöst kämpande efter sömn försatt sina nerver
i ett starkt retningstillstånd. — Gentemot dessa kemiska sömnmedel
stå nu en rad behandlingsmetoder, hvilka äro fria från alla skadliga
eller t o. m. blott oangenäma verkningar, och hvilka utan att skada
organismen och utan att inkräkta på det allmänna välbefinnandet
nästan alltid och säkert medföra en sund och stärkande sömn. De medel,
hvilka i många fall äro i stånd att undanrödja det egentliga upphofvet
till sömnlöshet, äro de fysikaliska och dietetiska sömnmedlen d v. s.
dem, hvilka vi kunna kalla de naturenliga sömnmedlen

I fråga om den naturliga (fysiologiska) sömnens väsen äro vi
ännu alltjämt icke fullständigt på det klara. Det är två meningar,
som här hufvudsakligen komma i fråga, af hvilka den ena förklarar,
att sömnen är det följdtillstånd, som nödvändigt kommer endast af
hjärnans uttröttande. Den andra teorien antager, att hjärnan, liksom
alla hvilande organ, erhåller mindre blod; att sålunda en aflastning
af blod från hjärnan är nödvändig för sömnens inträdande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:54:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1892/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free