Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
EELSO VÄNNEN.
Tarata, tarata, tara ta! Hvad är det för underliga toner, som
väcka oss i morgonstunden? Ah, det är Ole, som blåser p& säterluren
till tecken, att klockan är 1/s 8 den tid, då en samvetsgrann och
ordentlig kurgäst bör stiga upp. Hå, hå, ja, ja! Vi sträcka på oss i
våra förträffliga sängar, undra om termometern i rummet går upp till
10° C., draga de varma »duntepperna» bättre öfver oss och känna
alls ingen lust att stiga upp. Så öppnas dörren och »pigen» kommer
med en bricka med koppar. År det kanske kafle? Åhnej, det är bara
hafresoppa och hampfrövälling — den senare för de bröstsjuke —
och man väljer den sort, som man blifvit ådömd att dricka samt
inmundigar den, ganska belåten med att fä något varmt i sig på
morgonkvisten. År man icke själf bland dem, som först på morgonen
uppvaktas af »bademe8teren» eller »badekonen», så hör man nog, medan
man kläder sig, ett eller annat litet skrik från rummmen bredvid, där
någon af ens grannar får »kold overvaskning». Det är en pers, som
de fleste måste genomgå längre eller kortare tid för att härda sig,
innan de få boija bada. Enligt reglementet (hvaraf ett exemplar
finnes uppspikadt på hvaije rum) äger ingen rättighet att bada utan
läkarens tillåtelse, då olämpligt använda bad här i fjälluften kunna
vara till stor skada. Läkaren tyckes för öfrigt enligt reglementet
hafva en nästan oinskränkt makt öfver allt och alla. Men han
begagnar sig af den på det mest älskvärda och behagliga sätt, hvarför
den något kusliga känsla af ofrihet, som man får vid genomläsandet
af ofvannämnda reglementes talrika bestämmelser, försvinner så snart
man gjort hans personliga bekantskap. Men är man patient, inte fär
man glömma, att man kommit till Tonsåsen för att sköta sin helsa,
ty hela lifvet där är kurmässigt inrättadt.
En kort promenad på »overvaskningen» och hafresoppan brukar
vara vanlig och därpå beger man sig till frukostbordet. Där får man
hufvudsakligast smörgås. Smör och bröd och ost och skinka och
roastbeaf är det ett riktigt öfverflöd på, äfvensom på mjölk, förstås.
Så får man kaffe eller te, men ägg måste man beställa särskildt,
såvida inte doktorn gifvit ett diet-kort, hvarpå det uttryckligen står, att
man skall ha ett ägg om dagen. Någon varm rätt, en läcker biff till
ex. kan man också få, bara man vill betala.
Efter frukosten är det ofta ganska lifligt på restaurantens
verandor. Man läser sin post eller språkar och gör upp sällskap till
förmiddagspromenaden. Men snart spridas kurgästerna åt alla håll,
man har sina bestämda kilometer att gå på dagen och gör gärna en
böljan nu före förmiddagsmjölken eller badet eller besöket hos doktorn,
hvilket ej får försummas, om man händelsevis har sin en gång i veckan
återkommande »mödedag».
Ett första besök hos d:r Andvobd är ganska karaktäristiskt
Den nykomne får då först några praktiska råd med afseende på
klimatet, får veta, huru han skall bära sig åt .för att »lära sig frysa»
utan att förkyla sig. Skodonen synas, om de äro tillräckligt tjocka,
ylle närmast kroppen måste man ha. För öfrigt skall man till att
börja med kläda sig, som om det vore vinter. Därefter blir man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
