Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EELSOVÄNNEN.
353
skåpet synes vinna, bland annat har sin förklaring i det regelbundnare
lif, han såsom gift för, och den större omvårdnad, han i eget hem
åtnjuter». — Häri »ligger det afgörande beviset», säger prof. Tigerstedt,
for att de dödsfall, som spritdryckerna förorsaka, äro många gånger
talrikare än de, hvilka dödlighets-statistiken upptager såsom omedelbart
föranledda af den kroniska alkoholsjukdomen och fyllerigalenskapen.
Äfven antalet själfmord påverkas af spritdryckerna. Bland 1,826
under åren 1861—77 föröfvade själfmord, for hvilka de sannolika
bevekelsegrunderna finnas angifna, hafva 509, d. ä. omkring 28 proc.
uppgifvits såsom föranledda af dryckenskap. Bland 809 själfmord
ären 1878—89 bafva 10 proc. betingats af missbruk af starka drycker.
Dessa tal äro emellertid för små, ty blott för ett . fåtal själfmord
angifvas sanningsenligt orsakerna.
Missbruk af spritdrycker är en mycket vanlig orsak till
sinnessjukdom. Under åren 1861—77 angifves dylikt missbruk såsom
antaglig orsak till sinnessjukdomen för 12,2 proc. bland de å våra
dårhus intagna männen, försåvidt orsaken ansågs känd. För åren
1878—89 uppgifves samnia orsak för 16,7 proc. — Bland kvinnorna
spelar depna orsak en roll för blott 1,3 à 1,4 proc. — Men då nu
riket hade år 1880 11,456 sinnessjuka, hvaraf ungefär hälften män,
så skulle nu omkriug 700 sinnesrubbade män finnas i riket, hvilka
hafva spritdryckerna att tacka för sin sinnesrubbning.
Det är känd sak, att drinkaren förstör sin ekonomiska ställning.
Arbetareförsäkringskommittén har härutinnan lemnat en värdefull
belysning. Den har gjort en utredning öfver det inflytande, som
civilståndet på landet och i städerna utöfvar på antalet fattighjon i olika
åldrar. — Det visar sig härvid, att kvinnorna, både gifta och ogifta,
äfvensom de gifta männen, icke förete någon skillnad på land och i
stad med afseende å det relativa antalet nya understödstagare, som
årligen af kommunerna måste öfvertagas till full försörjning. Det
växlar mellan 5 och 18 på 10,000 i motsvarande åldersgrupp.
Däremot utgör i städerna fattigvårdens årliga tillskott af ogifta män 42
på 10,000. Ser man på de olika åldersklasserna, så äro i städerna
af 10,000 ogifta män 114 i åldern 35—45 och 215 i åldern 45—55
oförmögne att försörja sig, medan på landet motsvarande siffror äro
blott 11 och 29, sålunda ungefär en tiondedel.
Att orsaken till denna stora fattigdom bland medelålders ogifta
män i städerna är att söka i utsväfningar, främst i spritmissbruk,
bekräftas af den stora dödligheten bland manliga understödstagare i
städerna. »Ehuru dessa städer årligen såsom understödstagare erhålla
tio gånger flera ogifta män vid omkring 40 års ålder än hvad
landsorten gör, relativt taget, så finnes dock i själfva verket icke ens dubbelt
så många i städerna som på landet. Detta ådagalägger tydligen, att
städernas försörjningstagare hafva en sjuklig kropp och ringa
motståndskraft mot sjukdomar».
Slutligen återstår att lära känna spritmissbrukets verkan till
framkallande af brott. Af till våra fängelser åren 1888—90 nykomna
manliga straffarbetsfångar ha.de bland 3,935 ej mindre än 2,836 d.
ä. 72 proc. varit supare eller vid brottets begående rusiga; bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
