Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELSO VÄNNEN,
371
pottaska ej står att erhålla, så kan man använda ett par koppar àf
en genom ett rent kläde silad stark lut, sådan som erhålles därigenom
att man kokar aska. —* Den på så sätt från sina bittra ämnen och
från medföljande föroreningar befriade lafven torkas nu i en svagt
upphettad ugn och kan som sådan forvaras under åratal. Bäst är
emellertid att genast göra den från ugnen tagna lafven till mjöl,
hvilket kan ske såsom på Island genom stötning eller också genom
målning på kvarn. Om lafvens förvandling till mjöl uppskjutes tills
längre fram, så måste den ånyo torkas, emedan lafven upptager fukt
ur luften och sedan med större svårighet söndermales.
Benlafvens näringsvärde är i det närmaste lika stort som
is-landslafvens, men denna senare innehåller mindre bittra ämnen och
behöfver därför mindre urlakas än renlafven. — Skägglafven torde
alls icke behöfva urlakas med pottaska, då den ej har någon bitter
smak, utan renas blott genom tvättning med kallt vatten från den
vid densamma häftande orenlighet. Denna tvättning kan ske sålunda
att lafven lägges i en korg, som har små hål, och denna sedan röres
fram och tillbaka i vatten (t ex. vid en åstrand), till dess, skölj vattnet,
som rinner från korgen, är alldeles rent Såsom torra äro båda de
sistnämnda lafarterna mycket lätta att sönderkrossa och att sedan genom
siktning befria från vid dem .häftande barr, korn m. m.
Brödet tillredes af dessa ämnen lämpligast sålunda, att degen
slås till af råg- eller kornmjöl. I nödfall må man likväl tillsätta
hälften lafmjöl. Degen syras på alldeles samma sätt som vanligt och
knådas sedan med t. ex. lafmjöl, hvilket är uppblandadt med en lämplig
mängd fint sönderkrossade svampar, fisk eller kött I stallet for laf
kan man antingen delvis eller helt och hållet använda potäter eller
missnerötter.
Om mjöl af säd alls icke finnes, så kan man inröra de redan
nämnda ämnena i en potates- eller rofgröt och af denna grädda ett
ojäst bröd. Ett synnerligen godt bröd skall fås därigenom, att
lafmjöl tillknådas med söt eller sur mjölk.
Af lafvar kan man icke blott tillreda bröd utan äfven koka
välling, sålunda att den ifrån de bittra ämnena befriade lafven kokas
i en med lock täckt gryta under en timmes tid, hvarefter vätskan
prässas genom en linnelapp och ställes att kallna, då den stelnar till
en tjock välling. Såsom uppvärmd med tillsats af litet salt och
till-vispadt mjöl skall denna välling vara ett synnerligen välsmakande
näringsämne.
Islandslafven påträffas vanligen växande längs markens yta,
men höjer sig stundom upp ifrån marken såsom små buskar. Bladen
äro såsom torra på öfre sidan brungrå, såsom fuktiga grönaktiga och
på undre sidan ljusare, försedda med små gripar. De äro af ett halft
eller helt fingers bredd och hafva en längd af 10 — 15 centimeter
(4—7 tum), äro som torra hårda och styfva med buktade, mångfargade
kanter. Då de blötas i vatten blifva bladen genomskinliga Den
mot marken liggande delen är något brun- eller rödfärgad. Den, som
ej på dessa kännetecken igenkänner islandslafven, må köpa sådan på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
