Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
i
HEL SO VÄNNEN.
matstrupen insuger luft; därpå öppnas magmunnen, och luften
strömmar in i magsäcken; magmunnen tillslutes, och bukmusklerna
draga sig tillsammans. Detta frambringar spänning i magsäcken
jämte smärtor, men magen tömmes icke. Brytningar stå midt emellan
kväljning och uppkastning. Villkoret, för att uppkastning skall
komma till stånd är, att magsäcken, hvars väggar bestå af muskler,
sätter sig i rörelse nedifrån uppåt, motsatt den rörelse, som
försiggår vid matsmältningen, vidare att mellangärdet och
bukmusklerna draga sig tillsammans, och att öfre magmünnen står öppen.
I regeln böljar uppkastning (kräkning) med kväljningar och
brytning, men stundom saknas bägge delarne. I synnerhet hos
späda barn inträffar lätt uppkastning under de företa månaderna,
då magsäcken hos dem nästan står rätt upp och ned. öppningen
mellan magsäcken och tarmen (d. ä. nedre magmun) är under
uppkastningen sluten. Men så stark kan kräkning vara, att denna
väg öppnas, då gallan inkommer i magsäcken och uppstötes
tillsammans med maginnehållet (gall-kräkning). — Är kräkningen
riktigt häftig, kännas bukmusklerna sammandragna och hårda
nästan som trä. Under kräkningen tillslutes ovillkorligen
struplocket, för att maginnehållet ej skall komma ned i luftstrupen. Om
något likväl intränger, så retar det till hosta, hvarigenom det
ögonblickligen aflägsnas. Passagen för maginnehållet uppåt lättas, genom
att man håller hufvud och kropp framåtböjda.
Är den sjuke sanslös eller känslolös, så kan det däremot
hända, att de uppkräkta ämnena gå ned i luftstrupèn och orsaka
kväfning, ifall icke en annan person håller den sanslöse i rätt
ställning. Sålunda har man flera exempel på, att berusade
personer blifvit kväfda genom sin egen »spya».
Måtte icke den stundande Julens krönika få förtälja om något
sådant dödsfall bland dem, hvars julfröjd består i att äta och dricka
så mycket som möjligt!
Nödbröd af lafvar.
Härom meddelar finsk Tidskrift för helsovård den 15 November
några goda råd, som för våra nu nödlidande i Norrland torde kunna
äga värde.
Det finnes tre till mat användbara arter af lafvar: islandslafven,
renlafven och skägglafven.
Mest känd och äfven mest använd är bland dessa islandslafven,
hvilken lämpligast tillredes till bröd på följande sätt. I en så, vid
hvars nedra lagg finnes ett med tapp försedt hål, sättes till 100 liter
(36 kannor) vatten en half kilo (1 skålpund) renad pottaska. Sedan
pottaskan smält, tillsättes 10 kiio (1 lispund) torkad eller 30 kilo
(3 lispund) färsk laf och lemnas för ett dygn att sålunda blötas. Nu
borttappas vattnet noga genom tapphålet och kallt vatten pågjutes i
stället och så fortfares, till dess lafven ej mer smakar bitter. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
