- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 31, 1916 /
119

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8, 16 April - Några erfarenheter om för tidigt födda barn och deras vård. Af D:r A. Lichtenstein.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hvad beträffar utsikterna för för tidigt födda ej debila
barn, bero de i främsta rummet på mognadsgraden. Den
allmänna uppfattningen är den, att barn, som födas med en
vikt af under 1,000 gm, i regel icke kunna utveckla sig och
förblifva vid lif. Det finns visserligen en del undantagsfall.
Det minsta barn, som omnämnts i litteraturen, är ett af
Rodman beskrifvet fall, som vid födelsen vägde 715 gm; vidare
finnas några fall på 750 gm, beskrifna af Ludwig Meyer och
andra; dessa fall torde dock närmast få betraktas såsom
kuriosa. Regeln är, som sagdt, att sådana barn icke förblifva
vid lif. Från en födelsevikt på 1,000 gm börja emellertid
utsikterna att hålla barnet vid lif att stiga. Upp till 1,500
gm bli utsikterna allt bättre, äfven om de dock fortfarande
är rätt dåliga. Emellan 1,500 och 2,000 gm äro utsikterna
väsentligt bättre och kommer man upp öfver 2,000 gm, så
hafva för tidigt födda (ej debila) barn, under förutsättning
af lämplig vård, ganska goda utsikter att förblifva vid lif.
Hvilken roll mognadsgraden spelar, framgår af dödligheten
i de olika grupperna, ett förhållande som jag återkommer till.

Den andra viktiga synpunkten för resultatet är barnets
vård, till hvilken jag likaledes återkommer.

Hvad de debila barnen beträffar, så bestämmes deras
öde i främsta rummet af anledningen till debiliteten och man
är allmänt ense om, att syfilis, tuberkulos och eklampsi hos
modern i hög grad försämra utsikterna. I andra rummet’
spelar mognadsgraden och i tredje rummet vården stor roll
äfven för dessa barn, såsom naturligt är. François har
meddelat ett par siffror, som belysa den olika prognosen för
enbart för tidigt födda barn och för debila barn, i det han
angifvit dödligheten för de förra till 12,5 proc. och för de
senare till 37 proc.

Vården.

Hvad nu beträffar vården af de för tidigt födda barnen,
så har man därvidlag att taga hänsyn till några för dessa
barn alldeles speciella förhållanden. Jag skulle vilja säga,
att man har att taga hänsyn till fyra olika omständigheter :
1:o) det för tidigt födda barnets stora benägenhet för
afkylning, hypotermi, 2:o) dess synnerligen känsliga
näringsfunktioner, 3:o) den enligt erfarenheten synnerligen dåliga
immunitet, som dessa barn ha och 4:o) slutligen den uttalade
disposition för vissa bestämda sjukdomar, som finnes hos dem.

Hvad först beträffar hypotermien, så är det allmänt kändt,
att ett för tidigt födt barn har en uttalad benägenhet för
undertemperatur. Detta torde bero å ena sidan och
väsentligen på en hos dessa barn under den första tiden af deras
lif synnerligen dålig värmeregulation och å andra sidan därpå,
att de utstråla relativt mera värme än fullgångna barn, på
grund af relativt större kroppsyta och på grund af dåligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:55:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1916/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free