Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8, 16 April - Några erfarenheter om för tidigt födda barn och deras vård. Af D:r A. Lichtenstein.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvecklad underhudsfettväfnad. Det är att märka och detta
förhållande synes mig icke tillräckligt beaktadt, att redan en
mycket kort stunds afkylning är tillräcklig för att sänka
kroppstemperaturen betydligt. Det behöfs således t. ex.
endast, att ett för tidigt födt barn – och detta gäller då
särskildt betydligt för tidigt födda barn – transporteras från
låt oss säga barnbördshuset till hemmet eller till en annan
anstalt på ett icke fullt tillfredsställande sätt, för att man
skall få barnets kroppstemperatur sänkt med flera grader.
Det är en vanlig erfarenhet på Sachs’ska barnsjukhuset, att
vi där få in barn med en temperatur af ned till 32, 31 och
30 grader, barn, som äro fullkomligt stelfrusna, skulle man
vilja säga. Denna undertemperatur har mycket ofta
benägenhet att kvarstå ganska länge och det torde få betraktas
såsom ett i prognostiskt afseende dåligt tecken, om den låga
temperaturen länge står kvar. Vi ha iakttagit, huru dylika
barn trots användande af alla hjälpmedel bibehållit sin
underternperatur i många dagar, ja veckor. Hur ofantligt
betydelsefull denna afkylning är har Budin på ett stort
material visat med siffror: dödligheten bland barn med en
födelsevikt af mindre än 2,000 gram är, om temperaturen sjunker
till 32 grader och därunder, 97,5–98 proc. och redan ett
temperaturfall till 33,6–32 grader medför en dödlighet af:
bland barn under 1,500 gm 97,5 proc., bland barn mellan
1,500 och 2,000 gm 85,7 proc. och bland barn mellan 2,000
och under 2,500 gm 69 proc. Det är således en alldeles
kolossalt hög mortalitet bland dessa starkt afkylda barn.
Man har sedan gammalt haft uppmärksamheten fäst på
den egenskapen hos för tidigt födda barn att de lätt afkylas,
och man sökte i gamla tider ofta med framgång bekämpa
denna fara genom det enkla medlet att lägga för tidigt födda
barn i kakelugnsnischen. Detta var ju emellertid en rätt
primitiv metod; man kunde icke reglera värmen och
ventilationen var dålig. Det måste därför betecknas som ett stort
framsteg, när den första s. k. couveusen konstruerades af
Tarnier 1878. Sedan dess ha en mängd olika couveuser sett
dagens ljus, den ena mer inventiös än den andra. Till slut
hade man åstadkommit synnerligen komplicerade apparater,
där såväl temperatur som fuktighet och ventilation kunde
regleras efter behag. Emellertid fann man ganska snart, att
dessa apparater dock hade en stor nackdel, nämligen den
dåliga ventilationen – resultaten blefvo icke goda – och så
småningom har man alldeles öfvergifvit dem. Man inrättade
då på en del tyska och franska sjukhus – jag tror att
Eseherich var den förste – så kallade couveuse-rum, hela
rum med hög temperatur och god ventilation. Äfven dessa
couveuserum ha emellertid visat sig ha sina nackdelar, som
från flera håll framhållits, senast af Langstein, som förra
året meddelat sina erfarenheter om vården af för tidigt födda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
