- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 32, 1917 /
45

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3, 1 Febr. - Om mässling. - Följetong: Häxprocesserna i Stockholm. (Forts. fr. föreg. n:r.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessförinnan. Newyorks hälsovårdsnämnd har kommit till den
slutsatsen, att troligen smittar icke mässling efter fem dygn från
utslagets början. Experiment å apor visa, att smittan är borta
med början af tillfrisknandet. (Allmän erfarenhet visar
patienten vara eller kännas bättre, då utslaget slår ut. Men riktigt
välbefinnande kommer dock icke, förrän några dygn –
5 – senare. Erfarenhet bekräftar således
experimentresultaten.)

För kontroll af mässling gäller följande: fallet skall
igenkännas och afskiljas (isoleras) tidigast möjligt. Platsen för
isolering skall anslås (sätta »lapp» på.) Den sjuke skall
vara afskilja minst fem dygn efter det att utslaget syntes. Ingen,
som haft mässling, behöfver vara rädd för smitta, men
alla måste dock varnas för möjligheten af att åter smittas (och
ofta är andra gången och flera gångers mässling mycket värre
än den första: ej sällan med svåra, farliga eftersviter, om icke
rent af död). – Barn, som icke haft mässling och varit i
beröring med mässlingsfall, behöfva icke afskiljas eller läggas
band på, förrän på sjunde dygnet efter beröringen, men då
och sedan måste de afstängas och det åtminstone tio dygn
samt noga observeras. – Desinfektion efter mässling är onödig
och utan nytta. Smitta genom frisk person, som varit i
beröring med den sjuke, är ovanlig, om ens någonsin
förekommande.

*



Följetong.

Häxprocesserna i Stockholm.

                                        (Forts. fr. föreg. n:r.)

Det första resultatet af den nya domstolens verksamhet
var tvenne afrättningar. I augusti fördes hustru
Anna Simonsdotter och en gammal finska, kallad Rumpare-Malin, ut
till »rättareplatsen». Anna var dömd att halshuggas och
därpå brännas. Hon visade sig »devot och andäktig med
läsande och sjungande, med knäböjande och händers
upplyftande mot himmelen.» Rumpare-Malin, som var en riktigt
förhärdad trollpacka, hade dömts att lefvande brännas.
Hon var »mycket hård och tycktes intet stort frukta sig
för döden, stigandes friskt upp på bålet, svarade prästerna
dristigt, talade ock med skarprättaren, låtandes sig af honom till
händer och fötter järnslås utan något motsträfvande. När
hon bestigit bålet, bedyrade hon ihärdigt, att hon var
oskyldig. Hennes egen dotter ropade och bad, att hon skulle
bekänna och rädda sin själ, men hon gaf dottern »uti den
ondes våld och förbannade henne till evig tid, hvarmed de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:55:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1917/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free