Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8, 16 April - Radioaktivt vatten och dess konstgjorda framställning. (Forts, fr. föreg. n:r.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Radioaktivt vatten och dess konstgjorda framställning.
Föredrag vid XVI:de Skandinaviska naturforskaremötet,
kemiska sektionen, i Kristiania.
Af Ingeniör John Landin.
(Forts fr. föreg. n:r.)
Konstgjordt vatten.
Genom framställningen af konstgjordt radioaktivt vatten
(radiumemanationsvatten) hafva nu långt större möjligheter
öppnats för sådant vattens praktiska användning. Det kan
bekvämt erhållas af hvarje önskad styrka, så att doseringarna
kunna exakt preciseras (medan de naturliga vattnen växla efter
årstiderna resp. vattenflödets riklighet etc.), hvarjämte det kan
hållas tillgängligt hvar som helst, då de naturliga vattnen ej
tåla längre transport i följd af radiumemanationens relativt
hastiga sönderfallande. Vetenskapen har därigenom erhållit
ett lätt tillgängligt material för studier af radiumemanationens
fysiologiska och terapeutiska verkningar – och den har ej
underlåtit att betjäna sig däraf. Det första patentet på
sådant konstgjordt vatten är svenskt, från den 20 januari
1905, och baserar sig på en föredragandens under år 1904 å
Kemiskt tekniska byrån i Stockholm utarbetad uppfinning att
radioaktivera vatten genom att bringa det i beröring med
eller utsätta det för inverkan från fasta, olösliga eller
svårlösliga radiumföreningar. Några data angående denna
uppfinnings tillkomst och utveckling torde ej sakna sitt historiska
intresse.
Redan under år 1903 hade föredr. med ledning af från
Giesel erhållna preparat börjat praktiskt, på såväl fotografisk
som elektrometrisk väg, studera de radioaktiva ämnena i
speciellt syfte att undersöka frågan om förekomst af radium i
svenska råmaterial. Min uppmärksamhet riktades härvid först
på det i vår alunskifferformation, särskildt vid Billingen,
förekommande bituminösa mineralet kolm, i hvars aska förut
uran påvisats af A. E. Nordenskiöld. (Något genetiskt
samband mellan uran och radium var ej vid denna tidpunkt
fastställdt.) I april 1904 kunde jag offentligt demonstrera
ur kolmen erhållet radium-bariumsulfat och i sept. samma år
en starkt anrikad radium-bariumbromid. Samtidigt arbetade
jag med prof af alunskiffer från olika trakter och lyckades
äfven däri, om ock till högst väsentligt mindre halt, påvisa
först radium och så uran, hvarigenom ett viktigt bidrag
erhölls till spörsmålet om ett samband mellan uran och radium,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
