- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 32, 1917 /
138

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9, 1 Maj - Utkast till kristen sedelära (Etik): Kap. 15. Arbete, lättja, hvila.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilken man har begåfning, blir lifvet ljust och
framgångsfullt. Både det ena och det andra inverkar väsentligt på de
kroppsliga organens utveckling. Exempel.

6. Arbetet kan vara af öfvervägande teoretisk eller
praktisk art. Men ehvad det är det ena eller det andra, sker det
alltid genom kroppen såsom organ: nerverna och de
utvärtes lemmarna.

7. I hvarje praktiskt arbete ingår ett teoretiskt moment:
tankeverksamheten. Därför är allmän teoretisk utbildning –
ej blott fackutbildning – af största vikt för det praktiska
arbetet på hvarje område.

Anm.: Huru oändligt mycket felas icke i det praktiska
arbetet genom brist på intelligens: eftertanke och beräkning.
Den teoretiska allmänbildningens betydelse för det praktiska
arbetet är just att utveckla intelligensen.

8. Arbetet kan vara själfmedvet och själfvilligt eller
automatiskt och omedvetet. Till det senare hör själens
inomkroppsliga, af människans medvetande eller vilja oberoende
verksamhet genom hjärtats, lungornas, blodets rörelser. I
denna verksamhet sker en synnerligen stor kraftförbrukning.
Och den faller, äfven den, inom det sedliga lifvets område,
för så vidt människan kan genom sitt af viljan beroende
lefnadssätt befordra eller motverka dess naturenliga utveckling.

Anm. 1. Huru mycken syndaskuld faller icke i detta
afseende på människor – äfven troende – utan att deras
samvete besväras däraf!

Anm. 2. Äfven genom hjärnan, det själfmedvetna
lifvets hufvudorgan, sker mycket omedvetet själiskt arbete. Dit
hör drömmen. Därför bör man icke från ett ansträngande
tankearbete gå direkt i säng utan först »stilla böljorna» i
hjärnan. Hvarigenom kan det lämpligen ske?

9. Det själf medvetna arbetet kräfver arbetsamhet. Denna
innefattar: a) lust till arbetet; b) en på ansvarskänsla byggd
trohet i arbetet. Troheten yttrar sig i flit, noggrannhet,
ordning, uthållighet.

Anm. 1. Arbetsamhet är en dygd, som behagar Gud.
Att besinna detta verkar glädje, och glädjen verkar kraft,
hvaraf följer framgång, som än mer ökar glädjen.

Anm. 2. Ordning och regelbundenhet i arbetet är ett
nödvändigt villkor för att vinna bästa möjliga resultat.
Därtill hör att börja arbetet tidigt på morgonen. »Morgonstund
har guld i mund». Ansvarskänsla är, så att säga, själfva
hjärtat i troheten.

10. Arbetsamhetens betydelse för människans helgande
beskrifves förträffligt i den äldre svenska katekesen sålunda:
»Arbetsamhet

a) »befordrar hälsa» (andlig och lekamlig) samt
»välstånd», hvilket i sin tur verkar uppmuntran till fortsatt
trohet;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:55:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1917/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free