Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 20, 16 Okt. - Några erfarenheter angående digifning. (Forts.) - Insända böcker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara af ett rätt tvifvelaktigt värde, då åtskilliga
omständigheter af svårbestämd art spela in. Som jag förut
nämnt är väl i främsta rummet mjölkkörtlarnas
inneboende arbetsförmåga det afgörande momentet men
dessutom tillkomma sådana faktorer som moderns intresse och
villlighet.
Det föregående kan sammanfattas på följande sätt:
1) Om det gäller att vidmakthålla eller förstärka en
otillräcklig mjölkafsöndring under de första veckorna efter
förlossningen, sker detta bäst genom att efter hvarje eller
efter flertalet bröstmål gifva en lämplig flaskblandning.
Totalkvantiteten näring pr mål fixeras och mängden artificiell
näring blir proportionsvis och successivt minskad, om
bröstmjölken ökas.
2) Det lyckas icke så sällan att få en värdefull och
ibland tillräcklig mjölksekretion i gång, sedan densamma i
veckor legat nere. Samma goda resultat kan under gynnsamma
omständigheter också nås i sådana fall, där modern aldrig
gifvit di – och detta åtskilliga veckor efter partus.
3) Tekniken i dessa [under 2) nämnda] fall är endast i
så måtto olika mot den förut [under 1)] beskrifna att det
ofta synes fördelaktigt låta modern i början gifva mycket
täta mål eller riktigare uttryckt: stimulera bröstkörtlarna
ofta. Bäst låter detta göra sig på ett sjukhus, där ett annat
friskt barn, om så behöfves, får hjälpa till.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>