- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 32, 1917 /
328

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 21, 1 Nov. - Några erfarenheter angående digifning. (Forts.) - Krigsblinda fabriksarbetare i Tyskland.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den enda men en mycket väsentlig orsak till den artificiella
uppfödningens mindervärdighet. Får man klart för sig detta,
kommer hela problemet i en klarare belysning. Det blir
då mycket begripligt, hvarför det ibland går bra med
artificiell uppfödning äfven för mycket späda barn – nämligen
under goda hygieniska och framförallt från infektion
skyddade förhållanden. I andra fall går det under föröfrigt lika
förhållanden galet, när barnet lefver i en omgifning, där
smittorisken är stor eller oundviklig – många
familjemedlemmar i en trång bostad. Framstegen på den artificiella
uppfödningens område äro på senare tid afsevärdt men den
skillnad, som jag här betonat, har man ej lyckats utplåna
och ovisst är naturligtvis, om det i framtiden lyckas.

Det finnes sålunda alltjämt mycket starka skäl att göra
propaganda för den naturliga uppfödningen. Problemet måste
som bekant angripas från flera olika håll. Det är till den
rent medicinska sidan af saken, det jag här nämnt, afser att
utgöra ett bidrag.

*



Krigsblinda fabriksarbetare i Tyskland.

Den moderna omsorgen för krigsinvaliderna inskränker
sig, skrifver en tysk läkare, alls icke till utbetalandet af
understöd, utan den sträfvar äfven efter att åter göra dem, som
i fäderneslandets tjänst förlorat en del af sin kroppsliga
duglighet, lämpliga för ett regelbundet yrkesarbete, att återföra
dem till sitt förra yrke och, om detta är omöjligt, att öppna
för dem nya förvärfsmöjligheter. Härmed bevisas ej allenast
de i kriget sårade, som åter hafva den lugnande känslan att
sörja för sig själfva, utan äfven det mänskliga samhället, en
ovärderlig tjänst.

Särskilda svårigheter tycktes yrkesuppfostran af de
krigsblinda
erbjuda, hvilkas öde man dock var synnerligen
angelägen att underlätta. Men äfven här har det visat sig, att det
med god vilja och sakkunnigt förfarande är möjligt att
uppnå glädjande resultat.

Som banbrytare i denna riktning har Paul H. Perls,
direktör för Siemens-Schuckertverkens småmaskinfabrik, verkat,
Han har anställt ett betydande antal krigsblinda vid de mest
olika elektrotekniska arbeten och därigenom påvisat en mängd
nya förvärfsmöjligheter, som man förr knappast vågade taga
i betraktande. Genom kärleksfullt ingående på hvars och
ens personliga förhållanden och vaksam omsorg för hans
behof har han lyckats öfvervinna den blindes modfälldhet och
misstroende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:55:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1917/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free