Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 23, 1 Dec. - Världens materiella utveckling i detta århundrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och dessutom komma andra massivare linjer med
hushöga magasin och reservoarer, med behållare af tusen
kubikmeters rymd för sad, olja, vin, petroleum o. s. v. att
ombesörja världshandeln, hvarvid de icke brådskande produkterna,
såsom järnmalm, virke från Sibirien, granit- och porfyrblock,
på många linjer, t. ex. från Polen till Peking (med undantag
för Ural) framforslas med billigaste kraft, med de regelbundna
vindarna. Liksom till lands komma äfven de förnämsta
samfärdselvägarna till sjöss att allt mer skarpt begränsas, och
det kommer att uppstå allfarsvägar på hafven, såsom t. ex.
mellan London och Kapstaden, Bordeaux och Panama,
New-York och Liverpool, belysta af på hvar femtionde sjömil fast
förankrade, flytande fyrtorn af stål eller ännu bättre
tobin-brons, hvilka genom hvitt sken åt ena sidan och rödt åt
andra visa de fram och åter farande stora fartygen vägen,
under det de smärre få hålla sig på hafstrottoarerna, det enda
medlet att undvika sammanstötningar. Tillika komma dessa
fyrtorn att tjäna till reservmagasin, upplysningsbyråer och
räddningsstationer. Jämte farande palats och jättestora
magasinsfartyg, som säkra för stormar regelbundet föra en
kontinents produkter till en annan, komma världshafven att allt
mer befaras af eleganta lustjakter, sådana jag skildrat i »Le
Yacht de l’avenir»[1] (framtidens lustjakt), hvilka,
efterhärmande simbaggen, än lätt dansa på vågorna, än vid
stormens annalkande, eller för att utforska djupets under, indraga
segel och master och vattentätt tillslutna sänka sig ned på
bottnen och kräla vidare, men som också, tack vare sina
dynamomaskiner kunna gå upp på land för att med vindens
eller elektricitetens tillhjälp på stålbanorna genomila länderna
för att till sist på Nord- och Sydpolens inåandsisar inlåta sig
på hetsiga kapplöpningar. Hvilken skillnad mot tillståndet
år 1669, då det i England icke var en postskjuts i lag
tillåtet att fara oftare än en gång i veckan eller tillryggalägga
mer äri 30 engelska (5 svenska) mil om dagen!
Därtill komma hissar på alla höga berg, hvarvid man
sakta sväfvar uppåt i bekvämaste hisskorgar. I djupet åter,
i Faluns 1,000 m. djupa järngrufva [2] och Vjeliczkas
saltberg, i Mauna Loas och Kilimandsjaros kratrar komma
dylika hisskorgar med asbestbeklädnad att nedstiga. Detta blir
en höjd- och djupsport.
Äfven för turisterna blir det sörjdt på bästa sätt. Deras
resor komma icke blott att mycket underlättas genom
turistkort, som gälla ett år i sänder för alla samfärdsmedel i
gamla eller nya världen, och å andra sidan genom
hotellpoletter för full förplägning under tjugufyra timmar (i tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
