Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 2, 1 Febr.
- Metylalkoholens verkningar.
- Kalkdiet. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan intet arbete förrän den 4 dec., en måndag. Samma dag
började äfven en äldre broder till Gustaf att arbeta tillika med två
andra män, och det gällde att krypa igenom små öppningar in i
dåligt ventilerade fat, 12-15 fot i diameter, och fernissa dem
invändigt*). Gustaf arbetade måndag och tisdag (4, 5 dec.). Då
han på måndagen kom ut ur faten, hade han yrsel. Vid hemkomsten
på tisdagen tycktes han vara rusig. Onsdag svettades han
förfärligt, kräktes, hade utslag i ansiktet och å hela kroppen, hade fått
svårt att se och blef ett par dagar senare fullkomligt blind. Den äldre
brodern arbetade äfven onsdagen - en dag längre: blef raglande,
fick hufvudvärk och tycktes »full», men tillfrisknade snart. De andra
två männen, som arbetat från måndag t. o. m. onsdag, dogo, den
ena på torsdagen, den andra på lördagen.
*
Kalkdiet.
(Forts. fr. n:r 1.)
Våra födoämnen äro nu, hvad deras kalkhalt angår,
utomordentligt olika utrustade af naturen, och just de näringsmedel, med
hvilka flertalet människor*) hufvudsakligen föder sig, nämligen:
kött, potatis, bröd och öl, äro tyvärr kalkfattiga.
Den JcalJcriJcaste näringen är komjölk. Hvarför den är det,-är
tydligt: kalfven växer ofantligt fort; har äfven en mycket
kraftig benbyggnad. Just därför behöfver kalfven för sina ben
och tänder och den öfriga kroppen särdeles mycket kalk, som han
också får genom komjölken i tillräcklig mängd.
Dibarnet åter växer mycket långsammare än den unge
kalfven. Därför är också kvinnomjölken betydligt fattigare på
kalk än komjölken, nästan sju gånger fattigare (1: 7) och kan
därför ofta, i synnerhet om modern får kalkfattig föda, ej
fullständigt täcka dibarnets behof af kalk.
Agg äro tämligen kalkrika, särskildt i gulan, under det socker
t. ex. alls ej innehåller kalk, och honung endast spår däraf.
Äpplen och päron äro kalkfattiga; något rikare på kalk äro
körsbär, hallon och plommon samt blåbär, ännu rikare på kalk äro
skogshallon, fikon, apelsiner, jordgubbar och i synnerhet smultron.
Bland annan föda ur växtriket stå bladgrönsakerna, spenat, kål och
* Med metylalkohollösning af shellack. I detta fall har tydligen
förgiftningen inträffat genom inandning af metylalkohol.
** I Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:56:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1918/0023.html
