- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 33, 1918 /
24

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 2, 1 Febr. - Kalkdiet. (Forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 HÄLSOVÄNNEN, N:o 2

grönsaker högst hvad kalkrikedom angår; närmast efter dem komma
rotsakerna. Fattigare på kalk äro redan ris och baljväxter.
Spenat och hvitkål innehåller ända till 15 gånger så mycket kalk som t. ex.
kött, frukt eller bröd.

öl är mycket fattigt på kalk. I en liter öl finns högst 80
milligram kalk.

Dricksvatten innehåller i många trakter ytterst litet kalk. T. o. m.
på platser med kalkrik jord, alltså med kalkrikt dricksvatten, är
vattnets kalkhalt mycket liten, högst l/w gram på l liter. Då
emel-ertid människokroppen behöfver omkring l gram kalk om dagen, så
skulle vi vara nödsakade dricka åtminstone 10 liter vatten per dygn
för att täcka vårt kalkbehof. Detta är naturligtvis omöjligt.

V.

Kalkdieten.

Det är ej hvar mans sak att dagligen anordna matsedeln så, att
den tillfredsställer de synpunkter, som afse tillräcklig kalktillförsel.
Man skulle då nödgas tillgripa en öfvervägande vegetarisk matsedel,
om på intet vis tillfredsställer en mängd människor. Äfven
vegetarianer skulle lida af enformigheten, som uppkommer däraf att blott äta
en bestämd grupp af grönsaker, som, om man förtär dem i tillräcklig
mängd, förmå tillföra kroppen tillräckligt med kalk. Den enformiga
matsedeln skulle erinra om ett bekant skämt: »i dag fingo vi sill
och potatis; i morgon ska’ vi för omväxlings skull äta potatis och
sill.»

Det är inte heller hvar man gifvet att hvarje dag förtära minst
J/2 liter komjölk (ehuruväl god, bakteriefri komjölk är det mest
ideala näringsmedel, som står oss till förfogande). Den ene
tycker inte om mjölk, en annan finner mjölk njutbar först vid tillsats
af cognac. Den tredje klagar öfver matsmältningsrubbningar,
så snart han regelbundet förtär större mängder af mjölk. En fjärde
är rädd för smitta genom mjölk (tyfus, tuberkulos etc.), och ofta
med rätta.

Emellertid finns det ett mycket enkelt medel att tillföra
kroppen den mängd kalk den behöfver, utan att man behöfver ordna
sitt sedvanliga lefnadssätt med besvärlig kemi.

På våra matbord står som bekant ett bordställ, innehållande
de ämnen, som användas till att krydda våra födoämnen. Det är
fram för allt salt, vidare peppar, senap, ättika och olja, stundom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:56:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1918/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free