Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4, 1 April - Tvenne riksdagsmotioner i badfrågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 HÄLSOVÄNNEN, N:o 4
Sandviken, finnas emellertid sådana. Såsom exempel på några
modärna badanstalter och hur dessa äro organiserade meddelas några
uppgifter i en härtill fogad bilaga. (Bil. I.) Angående priset å oUka
bad framgår af Stadsförbundets sammanställning, att priset å I
klass karbad på de flesta ställen är l kr. och genomsnittspriset å
II klass 55 öre. Medelpriset å I klass badstubad är 80 öre och å II
klass 45 öre. la så gott som alla uppräknade platser serveras
badstubad som folkbad till ett pris af 25 öre, på en del platser serveras
jämväl karbad som folkbad till ett medelpris af 40 öre. Uppgifterna
hänföra sig till tiden före krisen.
Hvad beträffar skolbad förekomma sådana i Stockholm, Göteborg
och några andra större städer. Ej heller på detta område lär någon
statistik förekomma.
Att bad förekomma i mycket olika omfattning i olika samhällen
är ett kändt förhållande. Badfrekvensen (förhållandet mellan
antalet årligen serverade bad och invånareantalet) växlar sålunda,
enligt en enskild statistik, mellan 4,55 (Växjö) och 0,7 (Ängelholm).
Den låga badfrekvensen i några städer får dock ej tolkas, som om
renlighetskänslan hos dessas innevånare skulle vara mindre
utvecklad än hos andra, utan är snarare att tillskrifva beskaffenheten
af stadens badanstalt. Erfarenheten har nämligen visat, att
tidsenliga förbättringar i detta afseende mångdubblat badfrekvensen.
Såsom exempel härpå kan nämnas, att fore november 1911 då den
nya badanstalten i Falun öppnades, hade pr år serverats omkring
15,000 bad. Under 1912 steg badsiffran till 42,000 och under 1913
till ’45,133, sålunda en tredubbling af badantalet. I Växjö utgjorde
badsiffran före 1914 omkring 5,000. Den nya badanstalten, som
öppnades i november 1914, medförde under 1915 en ökning af
antalet bad till 32,000 och under 1916 till 40,000, sålunda en
åtta-dubbling. Slutligen må nämnas, att när i mars 1916 den stora
simhallen i Norrköping öppnades, medförande en ökning af
badplat-P3erna från 100 till 160, steg badsiffran från 70,465 (1915) till 107,240
(1916). Emellertid är att märka, att ett sådant glädjande resultat
icke öfverallt förmärkts vid öppnandet af nya badanstalter. Detta
beror på att anläggningen ej öfverallt utförts på ett
tillfredsställande sätt. Byggnaden och dess inredning har planerats af
personer som sakna kännedom om badväsendet, och sakkunskapen har
lämnats utan afseende.
Hvad sedan angår de badformer, som i första hand böra
tillgodoses, så har man att räkna med - förutom kallbaden, hvarom mera
nedan - Jcarbaden och badstubaden såsom de viktigaste. Alla sak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
