Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4, 1 April - Tvenne riksdagsmotioner i badfrågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_______________________HÄLSOVÄNNEN, N:o 4__________________ 63
kunniga äro emellertid öfverens därom, att karbaden äro ur
räkningen, när det gäller att ordna folkbad; kostnaden för dessas
anläggning äfven i ringa omfattning är så stor, att det praktiskt
taget är omöjligt att tillfredsställa behofvet genom karbad,
hvilket inte utesluter att vid alla badanläggningar karbad i mindre
utsträckning böra kunna serveras. För de stora massor, som det gäller
att betjäna, är det ej möjligt använda annan badform än badstubad.
Dessa ha ock öfverallt visat sig vida mer populära än andra
bad-former, och äro dessutom tjänligare ur renlighetssynpunkt. Som
ett komplement till badstun spela vidare i de modärna
badanstalterna simhallarna en allt större roll. Härom yttrar
badhuskommittén i en mindre stad: »Erfarenheten har visat, att inga bad äro
mera ägnade att hastigt vinna tillslutning än simbaden. Särskildt
för ungdomen, som beredes tillfälle att under vintern fortsätta
sommarens bad- och sportlif, äro dessa bad af ovärderlig nytta. Det
är med deras hjlälp man hoppas komma tillbaka ti1! de förhållanden,
som för åtskilliga hundra år sedan voro rådande i stora delar af
vårt land, då alla, unga och gamla, togo sig ett bad minst en gång
i veckan.»
Med utgångspunkt från denna uppfattning bör man af en
modern badanstalt fordra, att alla de vanliga baden i mindre
utsträckning kunna serveras där, sålunda karbad, romerska och ryska båd,
samt de viktigaste medicinska baden och om möjligt solbad, men
att därjämte alltid måste finnas en f olkbadstuafdelning och en simhall.
Hvad beträffar badanstaltens storlek kan nämnas, att antalet
afklädningsplatser i förhållande till folkmängden är ganska
växlande, exempelvis i Växjö 8,6 platser pr^ 1,000 invånare, Falun 6,
Landskrona 6, Visby 4,7, Halmstad 3,7 o. s. v. I industrisamhällen
torde dock relativt större anstalter kräfvas, emedan badtiden där
vanligen är inskränkt till vissa bestämda dagar och tider.
1) rån statens sida har hittills föga åtgjorts i denna folkhygieniska
angelägenhet, ehuru det ligger i öppen dag att statens kostnader
för hälsovård och sjukvård skulle minskas därest svenska folket
på nytt blefve ett badande folk. Endast ifråga om sJcolbad å
landsbygden har beslut fattats af riksdagen. Vid 1913 års riksdag beslöts,
på förslag af enskilda motionärer, att hos Kungl. Maj:t hemställa
om pröfning hvilka åtgärder kunde af staten vidtagas för att främja
ett mera allmänt bruk af skolbad i landsbygdens folkskolor. Skilda
meningar gjorde sig därvid gällande i riksdagen. Andra
kammarutskottet ansåg i likhet med motionärerna, att staten borde bidraga
till anläggningskostnaden - vid nu befintliga eller nyuppförda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
