- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 40, 1925 /
28

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Iskunnighet och islivräddning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

______ HÄLSOVÄNNEN, N :o 2

Om - men det borde hädanefter icke behöva ifrågasättas! -
isdubbar icke medförts på färden och till råga på olyckan icke
heller något tjänligt surrogat av anfört slag står till buds, hur ter
sig situationen i dylikt fall? Hopplös är icke rätta ordet men
kanske bekymmersam. En duktig och kraftfull simmare kan
emellertid ta sig upp i ryggläge liksom pojken i fig 2.
Tillvägagångssättet är i övrigt, såsom ovan sagts. Det gäller att småningom få
upp ena benet på iskanten för att därefter med stöd av foten eller
ev. skridskons bakspets - se till, att icke spetsen fastnar! - skjuta
kroppen bakåt, tills även den andra foten får fäste. Därefter rulla
eller hasa med försiktighet till tryggare omgivning.

Hur man bispringer en nödställd.

Om fråga är att bispringa en nödställd: handla med rådighet
och kraft! Varje sekund dyrbar! Finnes en livlina till hands, tövar

Fig. 2.

det icke många ögonblick, förrän ett välriktat kast når den
nödställde i vaken. I brist på livlina kommer rocken, blusen,
ytter-tröjan, hängslena, ryggsäcken e. d. väl till pass (märk, att ärmarna
i något plagg försiktigtvis icke anlitas!) Räddaren hasar sig på
magen fram till erforderligt avstånd från vaken och tar med ena
handen säkert fäste i isen med en dubb, en slidkniv, en skridsko
e. a. Förmedelst rocken eller blusen etc. halas kamraten upp på
iskanten, sedan han dessförinnan tillhållits att underlätta
räddningen genom att under bensimtag eller sparkningar vända sidan
eller ryggen till. Det är nämligen av allra största vikt, att icke
benen glida framåt i vinkel under vakkanten. (Har den nödställde
ryggsäcken påspänd, sker bärgningen till en början i bröstläge,
varvid endera knäet uppvinklas.) Räddaren förflyttar sig så -
alltjämt platt utsträckt - med kamraten på släp sakta baklänges,
tills säker is uppnåtts.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:56:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1925/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free