Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bokanmälan: Vi och vår sjukdom av Bengt Nylund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
88___________________HÄLSOVÄNNEN, N :o 2
man, som kan ligga fjättrad vid sjukbädden i åratal och taga juris
kandidatexamen och dessutom hinna med att skriva en rad pigga
äventyrsböcker för pojkar. Men över hela hans väsen ligger något
av anspråkslöshet och naturlighet, och frihet från de stora orden
och de hänförda tonfallen, att jag tycker mig hava rätt att för
den skull kalla honom en vardagsmänniska.
Man kan säga, att Nylunds bok kan uppdelas i 3 olika
avdelningar. Först skildrar han, huru han genom mycken kamp lyckades
återvinna sitt livsmod. Därefter giver han en hel rad praktiska
vinkar och råd, huru den sjuke skall kunna ordna klokt för sig,
så att sjukdomen varken blir en allt för stor börda för honom
eller för hans omgivning. Hit hör även rådet att söka skaffa sig
en bestämd vårdregim, och ej försöka sig på än den ena, än den
andra mer eller mindre nya metoden.
Beträffande helbregdagörelse genom tro har han samma
upp-f attnin gsom Adéle Kamm * Han skriver: "Människan bör
naturligtvis göra sitt bästa att söka bota sjukdomen och bedja om att
bliva frisk. Men bör hon också söka tvinga Gud? Länder detta
till hennes sanna bästa? Hur sade Jesus i Getsemane? Läs och
begrunda: ’Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig.
Dock ske icke min vilja utan din!"
Och slutligen talar Nylund om grunden till sitt livsmod, och av
det ovan nämnda citatet förstår man att han grävt djupt och nått
ned till hälleberget och nått tron på Gud, som är kärleken. Det
ligger något ljust och barnsligt över hans Gudsförtröstan. Detta
kommer icke minst fram i det sista kapitlet, där han talar om
framtid". Trots att så många beklämmande perspektiv vilja öppna sig
för den kroniskt sjuke, är han vid gott mod och slutar sin bok med
dessa orden: "Människan är en evighetsvarelse, jordelivet är blott
ett skede i hennes utveckling. Evigheten kan ej vara ett
stillastående, nej den måste vara en ständigt skridande utveckling. O,
när själen fri från jordelivets begränsning, kroppens skröpligheter
och trånga vyer, får tillväxa, gå från klarhet till klarhet - är ej
detta en härlig framtid?"
Överläkaren Dr Carl Löwenhjelm.
Löt Sanatorium pr Malmby.
1 Han överensstämmer även med Adéle Kamm beträffande uppfattningen
att den enskilda individens lidanden betyder en positiv insats i Guds stora
hushållning med människosläktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
