Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näring och övefnäring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSOVÄNNEN, N :o 9 167
diet, i synnerhet animalisk. Man bör därför huvudsakligast leva
på vegetabilier och mjölkmat. Frukt är utomordentligt renande och
närande. Kött bör ej förekomma mer än i å 2 ggr i veckan. Bruket
därav är avgjort skadligt för vårt system, men som detta å andra
sidan under en följd av år till en viss grad vän j t sig därvid, kan
man ju knappa in på ransonerna och vänja sig av efterhand. Efter
en fastekur bör man dock ej återupptaga bruket; då känner man
f, ö. inget behov därav, utan söker instinktivt naturenlig föda.
Idealfödan är frukt, nötter och säd. Två mål om dagen är tillfyllest.
På morgonen, då man är utvilad, har kroppen absolut inget behov
av föda förrän efter 4-5 timmar. Och lika lång tid bör förflyta
efter dagens sista mål, innan man går till vila.
Det lider intet tvivel om, att tankens och intelligensens skärpa
lika väl som de fysiska krafterna så småningom avtaga hos
personer, som äta för mycket. Det åtgår allt för mycket energi att
smälta den myckna onödiga födan, det blir inget över för hjärnan
och nervcentra. Och dock kommer egentligen all vår livskraft och
energi därifrån, inifrån, och ej från en uppdriven eller ännu
mindre från en ansträngd matsmältning. Det är ett anmärkningsvärt
faktum, att de flesta snillen och förmågor utgått från fattiga hem,
där födan varit enkel och knapp.
Att vi äta för mycket, sammanhänger på det intimaste med vår
konstmässiga matlagning, ’som jag i det föregående berört; födan
blir stark, retande, rafflande, varav de fina smakförnimmelserna
gå förlorade, och så slukar man i sig allt för mycket. Vidare
beror det på, att då kroppen får för litet av vissa
ämnen i "kulturdieten", så känner man sig ej mätt och nöjd, änskönt
man äter aldrig så mycket. - För att tillfredsställa bristen på
närsalter t. ex. tar man till koksalt, vilket direkt skadar kroppen,
förutom att det framkallar törst, som i sin tur skapar andra behov.
För att stilla åtrån efter fruktsocker tillgripes gärna sötsaker och
snask; det är ej heller bra. Vanligt socker är endast en krydda.
For dess förbränning förbrukas mycket kalk och natron, varför
blodet blir utarmat på dessa mycket viktiga närsalter.
Genom att äta för mycket och för gott blir blodet förr eller
senare sjukt, och sjukdomen lägger sig så småningom på det organ,
som är minst motståndskraftigt. Nu behövs det för
blodbildningen utom föda även syre ur luften. Eldar man en kamin, så
be-behöves drag, ju kraftigare desto mera koncentrerat bränsle man
lägger in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>