Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Radikal dietförändring kräves.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSOVÄNNEN, N :o 11
t. ex. att det nog är bäst sätta äggvitekvantiteten till 100 gr. per
dag. Andra nöja sig med 70 gr. d. v. s. i gr. äggvita per
kroppskilo och dag lika för män och kvinnor, proportionsvis högre f or
barn, som ha större behov för tillväxten. Praktiskt taget kan
knappast en något så när omväxlande matsedel sammansättas som icke
ger oss en tillräcklig äggvitekvantitet. Det torde anses fastslaget.
Likaså att det icke är riskfritt att förtära för stora mängder
äggviteämnen.
Frågan om äggviteämnenas ursprung, animalt eller vegetabiliskt
tarvar sin särskilda utredning. Det har alltid funnits folkslag och
sekter, som .av religiösa och etiska skäl, (Pythagoreerna,
Hinduerna) avhållit sig från kött, men först i mitten av förra århundradet
började hälsosynpunkter framföras av vegetarianerna. Det var
särskilt de i kött och fisk befintliga purinämnena, som gåvo
anledning till köttets utdömande. Man får ihågkomma att
köttförbrukningen steg oerhört just under förra århundradet särskilt under
dess senare del och under inverkan av de Voit-Rubnerska
näringsfysiologiska åsikterna. I Frankrike var år 1812 kött- förbrukningen
per år och individ 17 kg. År 1859 23 kg. och 1892 35 kg. I Paris
samma år 80 kg. I Preussen år 1840 kom det också 17 kg. per
person och år men i Berlin 1911 75 kg. Sjönk under kriget för att
sedan raskt börja stiga igen. Som kött av nästan alla folkslag alltid
betraktats som en läckerhet, och har ett obestridligt smakvärde, är
det begripligt, att folk med lust anammade läran om köttets
nödvändighet. Kommer därtill att animalisk föda uppmuntrar till
större alkoholförbrukning, ligger en sådan diet även i
värdshusvärdarnas intressen. Ju mer tillredandet av födan rättar sig efter
vanor, förvärvade i restaurantliv, ju köttrikare blir den även i
hemmen. Ju mer kött som efterfrågas, ju mer av jordens näring
går åt till kreatursföda. Men man får ju igen den i kött och mjölk
och ägg, sägs det ! Visserligen, men det är en omväg. Har man
ett visst landområde, kan ett visst antal människor livnära sig
därpå, levande enbart av vegetabilier. Skola de däremot ha kött -
och mera kött - kunna endast ett mindre antal människor då
livnära sig på samma jordareal. Till alstrande av ett kg. köttäggvita
fordras åtta kg. sädesäggvita och c :a 50 kg. kolhydrat. Då
Tyskland vid ententeblockaden måste leva av sin egen produktion,
’sparade det sina djur, framför allt svinen, varigenom människorna
fingo allt för litet av den tillgängliga näringen. Danmark, som
1917 även stod inför näringsblockad, gick en helt annan väg. Hind-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
