Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Radikal dietförändring kräves.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSOVÄNNEN, N :o 11 203
angripa dessa dogmatiskt fastslagna lärosatser. Fisk och kött med
sina respektive soppor anklagades mer och mer för att framkalla
sjukdomar på grund av sin stora halt av urinsyrebildande ämnen,
och sjukdomars betingande därav blevo mycket moderna. Den
vegetariska dieten som botemedel häremot tvingade sig så småningom
fram. Till tvivlarne hörde även den danske läkaren Hindhede, som
redan för mer än 30 år sedan drog i härnad framfor allt mot den
höga äggvitekvantiteten. Genom sina näringsfysiologiska
undersökningar visade han att man höll sig frisk och arbetsför på en
äggvitekvantitet under halva Voitska värdet. Amerikanska
undersökningar ha givit samma resultat. Upphovet till professor
Chitten-dens berömda näringsfysiologiska experiment vid Yaleuniversitetet
i Amerika var egentligen en lekman, köpmannen Horace Fletcher.
Denne led vid 40 års ålder av betydande övervikt, ständiga
nutri-tionsrubbningar, och efter fåfänga sanatoriebesök i nya och gamla
världen, därtill vägrad livförsäkring, tog han saken i egen hand
och kurerade sig själv genom betydligt inskränkt födotillförsel,
långvarigt tuggande och riklig kroppsrörelse. Han inskränkte
sålunda icke endast äggvitetillförseln utan kaloritillförseln i
allmänhet. Efter många försök att intressera fysiologerna fick han till
slut professor Chittenden att ta upp undersökningar, som
resulterade i att Chittenden själv konstaterade, att man kunde nöja sig
med ett kalorivärde av 1600 och äggvitemängd under 50 gr. per
dag, samt att han på sin nya äggvite fattiga kost kunde utföra mer
arbete än förut, kände sig mindre trött, och en del krämpor såsom
huvudvärk, reumatiska smärtor o. d. hade han blivit av med. När
man, säger Chittenden, kan nöja sig med t. ex. 40 gr. äggvita och
2,000 kalorier, varför skall man överlasta sina organ med 3 ggr.
så mycket äggvita och i ^2 ggr. så mycket kalorier? Chittendens
försök ha blivit åtskilligt kritiserade, men till och med en av hans
förnämsta motståndare, prof. Benedikt vid Carnegieinstitutet kom
under krigets inflytande och på grund av företagna experiment till
den åsikten, att man kan nöja sig med betydligt nedsatt
kalorimängd och äggvitekvantitet, ja, framhåller till och med att övervikt
bidrager till att förkorta livet, varför man hellre bör hålla sig något
under normalvikten. Han hoppas att, när efter kriget överflödet
återkommer, man icke skall gå tillbaka till detta, utan ha klart
för sig att hälsan befordras genom passande inskränkning.
Men, som förut sagts, vanorna äro sega att ändra med smaken
som bundsförvant. I allra nyaste engelska böcker framhålles
j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
