Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Radikal dietförändring kräves. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att de vid fritt födoval alltid stodo till buds och i rätta
proportioner. Förutom den betydelse, som t. ex. järn, kalk, fosfor, jod,
mangan, kiselsyra o. s. v. har för kroppens hushållning är det
dessutom av stor betydelse, att ett visst inbördes jämnviktsförhållande
äger rum mellan de olika mineralämnena med hänsyn till deras
förbränningsaskas kemiska reaktion, nämligen på så sätt att födan
bör ge ett överskott av basiska eller alkaliska ämnen. Då vi nu
veta, att kött och mjöl ger överskott av syra, förstå vi, att en diet,
där dessa födoämnen överväga, icke är den lämpligaste. Vid
syreöverskottet uppstår högre äggvitebehov och högre vitaminbehov.
Trots köttäggvitans fullvärdighet stiger äggvitebehovet vid starkt
köttdiet till det dubbla, om icke köttet kompenseras genom något
ämne med överskott av basiska ämnen, t. ex, potatis och
grönsaker.
Sallat, kål, spenat, gurka, rättika, tomater ha sålunda stor
betydelse för vår föda. Icke endast på grund av sin vitaminrikedom
utan även på grund av sitt överskott av basiska ämnen. Samma
är förhållandet med de flesta bär, lingon undantagandes, och
frukter, framför allt apelsiner, fikon, bananer, ävensom plommon,
päron och äpplen.
Vi se sålunda, att födan ej längre kan enbart bedömas ur
äggvite- och kalorivärde. En väl sammansatt matsedel gör kroppen
lika arbetsduglig med mindre näringstillförsel som större,
dåligt sammansatta näringsmassor, göra, som dessutom tynga
avsöndringsorganen och förgifta kroppen med slagg och
ofullständiga förbiänningsprodukter eller avsätta sig som besvärande
fettmassor.
En föda, som varje dag innehåller något mjölk, högst 1/4 liter
för vuxen, något natursmör, rå frukt, apelsiner eller tomater,
säkerställer vitaminbehovet, och om man inställer sig på att äta sex
eller sju gånger så mycket potatis och grönsaker som kött eller
sju gånger så mycket frukt och grönsaker som bröd eller mjölmat,
kan man vara säker på, att födan har överskott pä basiska ämnen.
Om man sedan, när ekonomien tillåter livsmedelsposten att
svälla, icke som nu sker låter det gå i riktning av ökad
kalorimängd och ökad köttillförsel, utan i stället lägger an på frukt och
grönsaker - så kan man kanske även undgå välståndets snaror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
