- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 41, 1926 /
102

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den livsfarliga kokerskan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96______________HÄLSOVÄNNEN, N :o 5._____________________

bröder visste även, var man kunde rycka upp rovor och morötter.
Han lärde sig konsten. De grubblade ej över, om de gjorde det av
ondska eller begär efter ädla safter. De bara åto, sedan de sköljt
godsakerna i ett dike. "Det är så nyttigt med frukt för barn",,
sade mamman, och tänkte då på den ihjälkokade kompotten och
sylten med den lika välkokta mjölken eller grädden, som hon gav
honom.

För att "bli något" skulle han sedermera plugga fram en vit
mössa. Hans mamma, som önskade, att han skulle vara så
begåvad som möjligt, ville att det skulle ske fortare än vanligt. Hört
sörjde ömt för hans hälsa, d. v, s. han fick aldrig sådan
"pojk-föda" som grovt bröd eller friska grönsaker eller sura äpplen eller
råa morötter och rovor eller något liknande "skadligt". Men han
började intresseia sig för cigaretter både under vintrarna och
under ihärdiga ferieläsningar. På något underligt sätt kom en vit
mössa till sist. Så skulle han då kallas fullväxt, såvida man kart
säga så om en liten blek, nervös vikingaättling och bondsons
sonson.

Genom inflytelserika släktingar blev han sedan något i en av
de många stora anstalter, som heta någonting och som blomstra
alltmer, ju mer "döden i grytan" får härja. - Fast han kallades,
verkst. direktör, stod det dock ej i hans makt att verkställa så
mycket som en ihärdig kokerska i sitt ständigt kokande tillstånd. F. ö,
kan nämnas, att icke blott nämnde direktör var dålig, utan även
fru var klen och kokerskan argsint. Kan man månne tillämpa
ordspråket: "som man kokar, får man äta"? T. o. m.
"kaffelu-ten" kokades för länge. Visserligen var det inte värsta sortens,
kaffe, men ingen blev likväl frisk därav.

Som nämnt är, skulle herr dir. nu ha tjänstledighet, och då reste
han till en utrikes badort med många specialistei och- mycket
annat, som fås för mycket pengar. Badortsdirektionen i "utriket" har
aldrig tackat den i rubriken nämnda kokerskan för den nye
patienten. Inte för den övriga flocken heller. -

Vi tänka, nu på ett s. k. skönhetsinstitut, där skönhetsälskande f:
d. skönheter kunna gå för att få skönhetsråd samt ros och lilja,
varunder de kunna dölja de spår, som förskräcka och vilka de för
tidigt upptäckt i sin spegel. Tänkom oss sedan alla institutets,
leverantörer! Det är ej bekant, om någon enda tackat den nämnda
kokerskan. Hon har ej blivit ärad ens med en s: k, "dag" bland
årets alla dagar. Tänk om iion*skulle börja känna sig "kränkt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:56:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1926/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free