Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverdrup, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverdrup
586
sættelse *) og derpaa overdraget til det konservative Partis Fører i Stor
thinget, Emil Stang, at danne en ny Regjering. Dette paatog ogsaa
Stang sig, men da hans Meningsfeller i Storthinget ikke ønskede, at han
skulde forlade sin Plads der, blev det den af Rigsretten blot til 8,000 Kr.
Mulkt dømte 3tatslaa6 Chr. Lck^veigaard, som kom til at træde i Spidsen
for det den 3 April 1884 udnævnte nye Ministerium (jfr. ovfr. 3. 395).
Storthingets Flertal fortsatte imidlertid sin afgjort antiministerielle Politik:
Loven om Lensmænds Ansættelse blev uforandret gjentagen for tredje
Gang; den parlamentariske Jurykommissjon fik ved Beslutning af 24 April
1884 Bemyndigelse til at fortsætte sit paabegyndte Arbejde; en Lov om
Nedsættelse i Straffen for Majestætsforbrydelser vedtoges den 26 Maj 1884,
men negtedes Sanktion den 6 Juni (Dept.-Tid. 1884, S. 465—471 og
481—487)**). Budget-Bevilgninger blev afknappet eller negtet af Hensyn
til den politiske Situation (se bl. a. Debatterne 24—26 April om Ud
sættelse af Marinebudgettets Behandling, Sth.-Tid. 1884, 3. 238—295); og
for første Gang siden 18 14 blev der gjort Brug af Grl.s §75 h, idet Arme
departementets Chef med 50 mod 30 3t. indkaldtes i Odelsthinget 7 Maj for
at besvare Spørgsmaal angaaende forskjellige militære Foranstaltninger i
Tiden før Afsigelsen af Rigsretsdommen over Statsminister Selmer (Sth. Forh.
1884, Dok. No. 75 og 79 og Oth.-Tid. 8. 303—335)***). Paa den anden Side
*) I Forvejen havde paa Kongens Opfordring den svenske Regjering afgivet følgende Erklæring,
dat. Kristiania den 6 Maris 1884 og meddelt i Post- och Inr.-Tidn. den 26 Marta :
»Till H. M. konungen !
Eders Kongl. Maj:t har i nåder behagat uppmana mig att inhemta och i underdånighet
anmala, hvilken mening det svenska statsrådets ledamoter hysa betråffande nedan omformålda
tvenne uti norska riksrattens dom emot statsministern Selmer berorda frågor, for så vidt nemligen
dessa frågor kunna anses utofva inverkan på den emellan Sverige och Norge bestående union.
De meddelanden, hvarom Eders Kongl. Maj:t gifvit foreskrift, hafva nu egt rum, och
jag ar af samtlige mina kolleger bemyndigad att på det satt nu sker i underdånighet gifva deras
mening uti nåmnda hånseende till karma, på samma gang jag har att uttala mm egen.
Såsom Eders Kongl. Maj:t uttryckligen forklarat, kan det ingalunda tillkomma det
svenska statsrådets medlemmar att ens på det mest aflagsna satt berora amnen, hvilka afse
enbart norska angelagenheter och forhållanden, utan vårt yttrande maste vara strangt begransadt
till angifvande af den vigt, vi kunna anse de foreliggande fragorna ega i unionelt afseende.
Betråffande således nåmnda frågor från denna synpunkt betraktade, aro mina kamrater och jag
utan ringaste meningsskiljaktighet af den åsigt, att unionen forutsåtter och betingar
att i Norges Grundlag lika litet som i Sveriges åndring ma kunna vidtagas utan
konungens bifall och samtycke, afvensom
att Norges bevåpnade styrka skall likasom Sveriges vara stald under den gemensamme
konungens befal och lydno.
Underdånigast
C. J. Thyselius,
svensk statsminister.»
**) Ved kgl. Res. 26 Marts 1884 var det bleven tilladt at iverksætte justitiel Tiltale efter Kri. Kap.
25, § 1 mod «Verdens Gang» (for en Artikel i No. 36: «Det kongelige Diktamen» af B. Bjørn-
son) og mod «Dagbladet» (for en Artikel den 21 Marts: «Kongen i Stockholm»); og’ ved kgl.
Res. 29 Marts 1884 var lignende Sagsanlæg bleven besluttet mod «Dagsposten» (for en Artikel
i No. 62: «Det var en grusom Salve») og mod «Indtrenderen« (for en Artikel i No. 22: Kongen
har talt»). 11-etsfocklZninzen blev igjen hævet ved kgl. Res. ig Maj og 6 Juni 1884.
***) Af andre politiske Foreteelser fra >884 maa her nævnes : Stiftelsen afNorgesVenstreforening
(efter Forslag af Sverdrup og Qvam, som ogsaa blev Foreningens første Formænd) paa et Møde
af Delegerede for det hele Land den 28 og 29 Januar, da Love vedtoges med en § 1, saalydende:
«Foreningens Formaal er paa Grundlag af Forfatningen og .Foreningen med Sverige at samle
Landets Venstreforeninger til Gjennemførelse af Selvstyre, saavel i Stat som i Kommune, og til
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
