Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dorsk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dorsk
drag
ker dorerna) konst. — stil; en — kolonn;
ett —t kapitäl, tempel; mus. — tonart
dorsk prov. o. vittert (slö, trög, dåsig,
sömnig; gensträ vig, motvillig) en — och
djurisk vila; stum och — stod han där;
De var dorska och egna därute i
havsbandet (Strindberg)
dos ei. dosis med. o. farm. (den mängd av
ett läkemedel som bör ges åt ngn på en
gång el. inom en viss tid) liten, stor,
dödande —; han tog en för stor —
sömnmedel ei. av sömnmedlet; detta
läkemedel verkar även i små doser; biidi.
han fick veta sanningen så småningom,
fick den i små doser; han har en rejäl
dosis fåfänga
dotter 1 mannen och hans lilla —; far
och —; mor och —; deras äldsta, yngsta
—; — till ngn; få en —; ha en —
med ngn; naturlig — åid., se
naturlig; —n i huset; husets döttrar; bibi.,
biidi. På skam kommer dottern
Egypten (Jer. 46:24) 2 i sht bibi., ss.
tilltal till ung kvinna av äldre el. överordnad person
Var vid gott mod, min dotter; din tro
har hjälpt dig (Matt. 9:22) 3 om en
kvinna i förh. till hennes stamfader el.
stammoder ei. släkt en av ättens döttrar; skämts,
det märks redan att hon är en Evas —
(att hon äger typiskt kvinnliga
egenskaper) 4 om en kvinna för att beteckna hennes
härstamning el. beroende av vissa
tidsomständigheter o. d. en — av södern; bygdens,
landets döttrar; hon var alltigenom en —
av sin tid
dotterlig (som anstår el. utmärker o. d.
en dotter) — kärlek, ömhet; —a
känslor
dotterspråk (språk i förh. till det språk
varur det utvecklat sig) franskan är ett
— till latinet
dov 1 (om ljud matt, klanglös; dämpad,
låg; djup, grov, mullrande; mots.
klingande, klar, gäll, skarp) med — röst;
ett —t bulier; jorden föll —t mot
kistlocket; ur skogen hördes —a yxhugg;
åskan mullrade —t; Hör furornas dova
sorgemusik (Heidenstam) 2 (om luft o.
väder tryckande, kvav, kvalmig) luften
var — och tryckande het; — värme,
hetta; Trög och tung är spelets låt/ i
dov och mi^en natt (Karlfeldt) 3 i
skrlftspr. (om själstillstånd o. d. tung,
tryckande, beklämmande; mclande,
gnagande; olycksbådande) — fruktan, för-
färan, ©ro, stillhet, väntan, ångest,
smärta; I själen stinga inga dova/
ångerns smärtor över last och brott
(Fröding); stämningen inom landet är —;
(om känsla el. sinnesstàmijing tillbakahållen,
undertryckt) — förbittring, harm,
motvilja; ett —t hat, missnöje
drabbja 1 (om olycka> straff, klander o.d. falla
på el. över, komma på el. över, träffa,
hemsöka) olyckan -ar både hög och låg;
-as av sjukdom, av en svår förlust;
ansvaret ei. skulden för det skedda -ar
myndigheterna; -as av ett strängt
straff 2 högre stil (om slag, hugg el. stöt
träffa, råka) ett -ande hugg; han stod
som -ad av blixten
— ihop (drabba samman) de båda
kämparna -ade ihop på nytt; — samman ni
(stöta ihop med varandra i het strid)
de båda härarna, flottorna, kämparna,
boxarna -ade samman; författarna och
kritikerna har -at samman i en het
diskussion
drabbning (fält- el. sjöslag, batalj)
förlora, vinna, våga en —; sjömil, klart
[skepp 1 till —
drag 1 (dragande; notdrag, stråkdrag
o. d.) i andra —et fick de en stor lax;
ett — med stråken; Han sänkte lugnt,
helt lugnt, sin arm mot bordet/ och strök
det tomt uti ett enda drag (Runeberg)
2 (schackdrag) efter tre — avbröts
spelet; det är ditt — (det är din tur att
flytta); biidi. ett listigt, skickligt,
taktiskt — 3 (strömning av luft o.
rökgaser vid eldning) det är bra, dåligt,
inget — i spisen; öka, minska —et
4 (kall luftström, luftdrag) sitt inte i
—et!; han har suttit i — och blivit
förkyld 5 (drickande, klunk) tömma
glaset i ett — 6 (indragande av luft vid
rökning; andedrag) jag kände vid första
—et att cigarren var god; wwi. njuta
i fulla — 7 Jakt. (sträck) morkullsskytte
på — 8 (penn- el. penseldrag) rita av
ngn med några snabba —; biidi. skildra
i raska — 9 (anletsdrag, ansiktsdrag;
i pl. äv. utseende) skarpa, slappa,
markerade, bestämda —; ett stramt — kring
munnen; —en erinrar om fadern 10
(karaktärsdrag, egenskap, ’sida’) ett
vackert — hos honom är hans
uppriktighet; ett framträdande, typiskt,
karakteristiskt — i vårt politiska liv;
spridda — ur sjömanslivet 11 vard. (om
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
