Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - murken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
murken
mycken
kalkbruk, cementbruk (med murbruk
osv. som bindemedel); biidi. Hans hand
har vårt Sverige murat/ från grund och
till tak (Snoilsky)
— fast fil — fast en balk, ett galler; —
för ru (mura igen) fönstret har -ats för;
— igen nJ (tillsluta gm murning) —
igen ett fönster, en port; biidi., vard.
— igen ögonen på ngn (gm slag komma
ögonen att svullna); — in ru — in ett
skrin i väggen; — till ru (mura igen)
dörren har -ats till; — upp IU (uppföra
gm murning, mura) — upp en vägg
murk|en (om trä, textilier o. d. angripen av
röta, sönderfallen gm förruttnelse;
maskstungen) en — stock; -na och
ihåliga träd; -na tänder; trossen är —;
biidi. —heten inom rättsväsendet
murkn|a (bli murken, multna,
sönderfalla) den -ande veden i de gamla
ekstammarna; -ade stockar; biidi.
gammal -ad vidskepelse
— bort biidi. sitta och — bort (tappa
kontakten med tiden o. d.); — ned ei.
ner (murkna sönder o. falla samman);
stugan -ade ned ei. ner; — sönder (falla
sönder på grund av röta) kistan hade
-at sönder
murra mindre vani. (yttra missnöje, knota,
muttra) — åt ngn; — om el. över ngt
mun ig 1 (knarrig, vresig, butter,
surmu-len) en gammal — hushållerska 2 (mörk
o. grumlig; dyster) —a tapeter, färger;
en — gråvädersdag
mus råttor och möss; fånga möss; —en
piper; tyst som en —; tysta som möss;
när —en är mätt blir mjölet beskt
ordspr.; skutan gick under med man och
— ngt 4id. (med man och allt)
mus|a (sångmö, sånggudinna) historiens
—; operettens glada —; de nio -erna;
en -ernås älskling (framgångsrik poet);
verka i -ernås tjänst
musejum upprätta, grunda ett —;
botaniskt, historiskt, tekniskt —; — för
dekorativ konst; gå på -er; det är värt
att skickas till ei. på —; hans hem är
ett veritabelt —
musik 1 utföra, utöva —; lyssna till —;
sätta, komponera, göra —[en] till en
dikt; modern, klassisk —; —en gick
honom på nerverna; vara, ljuda som
— i ngns Öron om ng., som är behagligt 2
(tonkonst) undervisa i, studera —;
lärare i ~ 3 biidi. detta skall hädanefter
bli min — (vill jag ägna mig åt e. d.);
för full — vard. (av alla krafter, för
fulla muggar); arkitekturen är frusen
— 4 vard. (musikkår, orkester) —en
gick i spetsen för tåget; —en klämde i
med en marsch
musikalisk — begåvning; —a barn
(musik begå våde); lag om rätt till litterära
och —a verk; — soaré, underhållning;
—t instrument (musikinstrument); ett
— t språk (melodiskt, välklingande)
musikant (vani. oskolad musiker,
spelman) muntra —er
musiker (person som utför musik
yrkesmässigt; äv. kompositör) en
framstående, skicklig, duktig, god, skapande,
utövande —
musikväg i attr. i — (i fråga om musik)
musisk (helgad åt muserna el. de sköna
konsterna) de —a konsterna (de sköna
konsterna O. vetenskapen)
muskiel kraftiga, spänstiga, slappa -ler;
stärka, spänna, slappa -lerna; inte röra
en — (vara orörlig); anat. glatta,
tvär-strimmiga -ler
must (pressad saft, jos; den närande
el. feta saften av ngt; kärna,
kvintessens) dricka ett glas —; koka —en ur
köttet; utan — och märg (kraftlös,
värdelös); draga —en ur ngt (tillägna
sig det värdefulla av ngt); det sög ei.
tog —en ur honom (det gjorde honom
matt, ’tog gadden ur honom*)
’mut|a 1 s. ge, ta -or; dömas till
avsättning för tagande av — 2 v. (besticka)
låta — sig med pengar; — ngn att
göra ngt ei. — ngn till ngt; han var -ad;
— sig till en förmån
2mut!a v., bergv. (inmuta) berget har-ats
— in ru området kan enligt gällande
rätt icke inmutas; området önskas
inmutat; en inmutad fyndighet; biidi. —
in ett nytt område för forskningen
muttr|a (tala lågt o. otydligt; uttrycka
missnöje, grumsa) han -ade ngt för sig
själv; — ett svar; —’ över el. om ngt;
— mellan tänderna, i skägget
myck|en adj., äv. i subst, användning med —
möda, kostnad, lärdom; -et snö, järn,
folk: -et med folk vard.; -et sorger och
bekymmer; det var -et bilar på torget
vard.; vi fick lika -et; det vill -et
till för att göra honom förlägen; han ser
inte -et ut (har ett anspråkslöst yttre);
det är inte -et med honom (han duger
494
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
