- Project Runeberg -  Svensk handordbok : konstruktioner och fraseologi /
598

(1966) [MARC] With: Ture Johannisson, Karl Gustav Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - reflektion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

reflektion

regera

saknaden -as både i breven och i
dikterna 2 (tänka, göra reflexioner, ha
sina tankar om, begrunda, eftersinna)
vid den ålder då man börjar —; — över
livets mening och mål; -ande dikter
(tankedikter, mots. känslodikter); -ade
naturer (intellektuellt lagda, lugnt o.
kallt bedömande, nyktra);
allmänheten har blivit politiskt -ad 3
(överväga att anta, spekulera på) när han
granskat bilen -ade han inte längre på
den ei. på att köpa den
reflektion se reflexion
reflex 1 (återspegling) —erna från
vattenytan 2 biidi. en svag — av den forna
härligheten (avglans); ångesten i
diktningen var en — av världsläget
(återverkan) 3 fysiol, o. psykoi. (automatisk
överföring av nervimpuls från en del av
nervsystemet till en annan) bländande
ljus utlöser genom — blinkning;
betingade —er (beroende av tidigare
erfarenheter)

reflexion ei. reflektion 1 fys.
(återspegling, återkastning) ljudets, ljusets —
2 (begrundan, eftersinnande, tänkande,
eftertanke) ha sinne för problem och
inträngande —; ha sin styrka i —en,
inte i fantasi[e]n 3 (tyst anmärkning,
tanke) göra sina —er över ngt; man
kunde inte undgå att göra den —en att
. .; —erna gör sig själva (kommentarer
är överflödiga)

reflexiv språkv. 1 adj. —t pronomen
(till-bakasyftände på subjektet); —t verb
2 s. —ets syftning

reform (förändring till det bättre,
nydaning, ombildning; ibi. framsteg,
modernisering) — av ngt; stora —er
reformation lkyrkohist. Luthers —; —ens
införande i vårt land; en — till huvud
och lemmar 2 (reformering) — av ei. i
ngt

reformer |a (omdana, omskapa, ombilda,
förändra till det bättre) — läran,
samhället; ett -at stavningssätt
reformväg 1 någonting stort i — (i fråga
om reformer) 2 nästa steg på —en (på
väg mot en reform)

refräng (omkväde) —en gick i dur; widi.
han kom med sin gamla vanliga —
(’visa’); känns —en igen?; vard. tänka
på —en (på att gå hem el. bryta upp)
refuser]a (avvisa, förkasta, avslå,
avböja) bli -ad, få en bok -ad av en för-

läggare; de -ades Salong om
konstutställning; ridk. hästen -ade [det tredje [-hindret]-] {+hind-
ret]+} (vägrade vid)

regalera ngt åid. (undfägna) — ngn med
ngt

^eg|el s. (grundsats, maxim; norm,
bestämmelse, föreskrift; vana, slentrian,
det vanliga el. normala) —, -ler för
ngt (normerande för ngt); -ler för
avstavning; —, -ler om ngt (beträffande
ngt); -eln om vinkelsumman i en
triangel; utförliga, stränga, torra -ler;
efter Birgittas — (ordensregel); de
-ler som gäller för bolag (stadgar,
instruktioner); en gyllene — för
konsten; efter alla konstens -ler ei.
konstens alla -ler (äv., vard.
grundligt, ordentligt o. d.); enligt spelets
-ler; göra ngt till [en] — el. ta ngt
som ei. för — ei. ha ngt till —; ngt blir
[en] — för ngn; den uppställda -eln har
visat sig oriktig, ofullständig; mot
-eln (mot vanligheten); fallet avviker
från -eln; ingen — utan undantag;
undantaget ei. undantagen bekräftar
-eln; -eln att feminina substantiv på
-a i svenskan har pluralis på -or språkv.;
ngt är —; ngt hör till -eln; i — ei.
som — äv. i —n (i allmänhet, i de
flesta fall, vanligen)

2reg|el ei. rig|el s. skjuta ei. dra för -eln
för dörren; skjuta ei. dra ifrån -eln;
lås och -lar; biidi. skjuta en — för en
ogynnsam utveckling

regelbund|en 1 (likformig, jämn, på
bestämda tider återkommande, bestämd,
enhetlig o. symmetrisk, välformad,
välbildad) ha -na vanor; -na jamber;

— stavning; -na verb; — puls; gå i

— trafik; -na turer; —
postbefordran; fyrens -na blinkningar; en

— månghörning fackspr. (med lika sidor
o. vinklar); en — blomma bot.;
ansiktets -na drag ei. skönhet 2 -et adv.;
om somrarna reste han -et utomlands

regellös leva ett —t liv (tygellöst,
sedeslöst)

regemente 1 mii. han måste vara på —t
klockan sju; kapten i, vid —t (utan
resp. med motsvarande lön) 2 (styrelse,
välde, ledning) föra ett hårt —; biidi.
vinterns stränga —

regerja 1 (styra, härska, leda) — över,
i ett land; med klokhet -ade Per Brahe
Finland; — sina undersåtar; -ande furs-

598

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handordbok/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free