Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rudis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rudis
rulla
rudis vard. (fullkomligt okunnig) — i ngt
ruelse ngt högt. (häftig o. djup ånger,
förkrosselse, samvetskval,
självanklagelse) bitter —; i —; med ånger och
—; i bakrusets —
1ruff prov. o. vard. (drift, fart, kläm) ha
ngn — i sig
2ruff s., sport, (hårt o. rått spel) frispark
för —; många grova —; påhoppningar
och andra —
ruffig 1 sport., t.2ruff en — match 2 vard.
(ruggig, ruskig, sluskig, illa faren, usel;
osäker, illa känd) en — kostym; en —
stadsdel; känna sig —
rufs|a (bringa i oordning) med håret -at
av vinden; — ngn i håret; — en slöja
(skrynkla ned)
— om RJ mest lös sms. — om ngns hår;
vinden -ade om i mitt hår; — till [U mest
lös sms. — till ngns hår; barnen -ade till
henne i håret
rugg|a 1 (reda hoptovade ullfibrer,
ludda upp) -at kläde; vantar med kraftigt
-ad insida; refi. tyget -ar sig lätt (blir
ruggigt el. luddigt) 2 när fåglarna -ar
(fäller de större fjädrarna, har
fjäderbyte); — fjädrarna el. — sig (skaka
upp fjädrarna, burra upp sig) 3 (ge en
ojämn el. skrovlig yta) -ade
metallytor
— upp 1 (ludda upp) — upp tyg 2
(göra ojämn) — upp en metallplåt
ruggig 1 (uppruggad, fransig; i täta
ruggar; hopfiltad, tovig, hop tovad,
raggig, lurvig; uppburrad, burrig) —t
kläde; bok med —t snitt (råkant, fransad
kant); — vass; tyget är —t och
hop-tovat; —a hårtestar; en — liten åsna;
några i kylan —a gråsparvar; en —
törnbuske 2 (ruskig, ovårdad, osnygg,
sjaskig; hemsk, skräckinjagande; illa
hållen el. medfaren; olustig; gråkall,
regnruskig) kostymen börjar se — ut;
en — gammal landsortshåla; en ganska
— historia; känna sig — på
morgonkulan; en grå och — dag; det är —t
ute
ruin 1 bi. sing. (förstörelse, ödeläggelse,
förfall; obestånd, ekonomisk krasch;
undergång, fördärv) hotas av
ekonomisk —; kriget betydde — för alla
ljusa förhoppningar; sluta med —;
bragt till —; det var rena —en att
sätta priset så lågt; landet har förts
till —ens brant; gå mot sin — 2 med
pl. (lämningar, murrester, ödemurar,
eländiga spillror) lägga i —er; —erna
efter bombade hus; —en av ett kloster;
biidi. en — av en tavla; en — av sitt
forna jag; bygga upp något nytt på
—erna av förkrigssamhället
ruiner |a (ödelägga, förstöra; bringa till
undergång, grusa; bringa på obestånd,
leda till konkurs) — sin hälsa;
beskattning som verkar -ande på sparandet;
— ngn; — sig genom el. på
spekulationer; en -ad man; moraliskt -ad
ruljangsen vard. så var — i gång (det
hela, hela rasket); sköta om — (affärerna
e. d.); nu börjas — igen (’gamla
trallen’); köpa hela — (alltsammans)
^ull|a s., mii. (namnlista) sätta ngn, stå
i -an; strykas ur -orna; avförd ur -orna
2rull|a s., vard. leva -an(leva om); -an går
(man lever om el. slår på stort e. d.)
8rull|a v. I tr. 1 (välva kring, välta,
vältra, trilla, kullra) — en tunna, en
boll, ett klot; — tunnband; havet -ar
sina vågor mot stranden; — hatt vard.
(rumla, festa); — tummarna (äv. bildh,
vard. sitta overksam) 2 (göra en rulle
av, linda el. veckla el. vira el. vinda om)
— cigarretter själv; vik inte papperet,
— det!; -ad lax; — mustascherna
(tvinna) 3 om film (köra, ’veva’) på en
långsamt -ad film; samma program -as för
femte veckan 11 refi. 1 (vältra sig) ligga
och — sig i gräset; bildh — sig i pengar
(vara stormrik); — sig i stoftet för ngn
iron. (visa sin vördnad) 2 (knollra sig) för
att hindra bladen att — sig III itr. ei.
med innehållsobjekt 1 (gå på rullar el. hjul)
bilen -ade ett stycke; järnvägens -ande
materiel (lok o. vagnar); komma -ande
i kalesch (åkande); ett -ande
serveringsbord; det -ande folkbiblioteket
(bokbussen); en -ande trappa 2 (gå
runt, rotera, snurra, vrida sig kring sin
axel) hjulen -ar åter i fabriken; bollen
-ade ett par varv; — som en boll;
lavinen kommer i -ning; havet, vågorna
-ar mot stranden; låta pengarna —
(slösa, leva högt, inte spara på
slanten); — med ögonen (ibi. himla sig);
en tår -ade utför kinden (tillrade);
åren -ade allt fortare 3 sjö. (kränga,
slingra) fartyget -ade svårt ei. starkt i
den grova sjön 4 (mullra) åskan -ar;
en -ande bas 5 om toner o. språkljud
(vibrera, tremulera, pärla) — på r-en; ut-
621
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
