- Project Runeberg -  Svensk handordbok : konstruktioner och fraseologi /
626

(1966) [MARC] With: Ture Johannisson, Karl Gustav Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - ryckas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ryckas

ryka

ord ur dess sammanhang; lösryckta
citat; — med sig 1 flodvågen -te med
sig bryggorna 2 — med sig publiken;
tala medryckande; — ned ei. ner nJ mest
lös sms. 1 ~ ned ngn från hästen 2 från
Alperna -te Hannibal ned på slätten;
— tili — till av skräck; — till sig ei.
tillrycka sig mest iös sms. tjuven -te till
Sig Väskan; — Upp ni mest lös sms. 1 ~
upp ogräs med rötterna 2 (häftigt
öppna) — upp en dörr 3 (sätta fart på,
väcka) — upp ngn ur hans slöhet 4
(bli uppflyttad) han har -t upp i främsta
ledet; — upp sig (ta sig samman) du
måste försöka — upp dig nu!; —
upp sig ur sin slöhet; — ut [U 1 (slita
loss, ta ut med ett ryck) — ut en knapp,
en tand 2 (hastigt lämna förläggningen)
brandkåren -er ut; mil. trupperna -er ut
3 mil. (hemförlovas) de värnpliktiga -er
ut; — åt sig tjuven -te åt sig sedeln
ryckas — och slitas om ngt
rycken vard., i uttr stå — (stå sig bra,
hålla stånd, väl uthärda en påfrestning)
ryckig (knyckig, ojämn, osäker, vinglig;
nervös, disharmonisk; nyckfull,
osammanhängande) —a rörelser, åtbörder;
—a stormbyar; —t och obalanserat
lynne; — i tankegången
ryckvis 1 adv. (i ryck, då och då)
skurarna kommer —; han arbetade bara —
2 adj. hans —a arbetssätt
rygg 1 kroppsdel ha bred, rak —; knäcka
—en (ryggraden); bryta —en av sig;
katten skjuter —; göra miner åt
varandra bakom ngns —; krokig, mjuk,
stel i —en; ha ont i —en; dunka ngn
i —en; stå med —en mot ngn el. ngt;
med —en stödd mot ngt; — mot —;
räta på, räta upp —en; bära ngt på
—en; ta ngn på —en; rida på ngns
—; simma, ligga på —; falla på —;
bred över ei. i —en; det går kalla kårar
över ei. efter —en på ngn; biidi. han
har bred — (tål vad han får); hur man
vänder sig har man —en bak (lika illa
hur man gör); hålla ngn, ha —en fri
(fri för efterräkningar o. d.); ha — att
bära ngt (moralisk el. ekonomisk
styrka); ha — att stå för ngt (mod); på
den affären bröt han —en av sig
(stupade han); randa ngns — (klå upp);
få —enfull (få på huden); kröka —
(vara ödmjuk); vända ngn —en ei. —en åt

ngn i förakt e. d.j vända ~en till (ta till

flykten); vända —en till för ngns
böner (visa sig hård mot, otillgänglig för);
gå bakom —en på ngn (handla utan
ngns vetskap); vara mjuk i —en
(inställsam, undfallande); bita sig i —en
vard. (begå en svår dumhet som skadar
en själv); falla ei. ta ngn i —en
(angripa ngn bakifrån); ha ett oväder i
—en (ha reumatisk känning av); hålla
ngn om —en (stödja, försvara, stå
bakom); lägga benen på —en (skynda
siD väg); tala illa om ngn på hans —
ei. på —en (bakdanta); binda ris åt
egen — (vålla sin egen ofärd) 2 om sak
baddräkt utan —; boken har rik
förgyllning på —en; kniv med bred —
(mots. egg); luta sig mot soffans —;
stolens raka —; bergets — (kam) 3

åid., i uttr. till —a hopskr. äv. (förbi, slut);

jordevandringen är till —a
rygg ja 1 (fara tillbaka, ta baksteg, dra
sig tillbaka, vika tillbaka) bli skrämd
ocb —; — ett steg tillbaka; inte —
en tum från sin övertygelse (vika); i
uttr. — för ngt (äv. biidi. dra sig för;
sky, frukta); det är skandal — jag -ar
inte för ordet; inte — för att göra ngt

2 (föra baklänges, ’stryka’) — en häst

3 (svika, ej stå för, bryta, ta tillbaka,
frångå, återkalla) — sitt ord, ett löfte,
en ståndpunkt, sin underskrift

— till (fara tillbaka, studsa) han -ade
till när han såg henne; — tillbaka
hästen -ade tillbaka vid skottet; bildh —
tillbaka för ngt (dra sig för)
ryggrad (kotpelare) räta upp —en; biidi.
andlig —; ekonomisk —; landets ei.
statens — (kärna el. ’nerv’, det
viktigaste, det säkraste stödet); sätta
lite — i ngn (karaktärsstyrka)
ryggstöd 1 stolens — 2 ta — (spjärn med
ryggen) 3 ha ett — i ngn (hjälp, stöd)
ryk|a I ipf. rök ei. -te 1 (sända ut rök,
pyra, bolma) sur -ande ved; stubinen
-te; fotogenlampan rök; vulkanen rök;
-ande ruiner 2 (stiga upp el. visa sig ss.
rök el. ånga; ånga, dunsta) det rök ur
skorstenen; det -er av soppan; vattnet
börjar — i grytan; -ande varm; en -ande
kopp kaffe; det -er av ei. om hästen;
dimman -er 3 (damma, virvla upp;
fara som stoft el. fint regn i luften) sopa
så att dammet -er; rågen -er av
frömjöl; skummet rök över båten;
tupparna slogs så att fjädrarna rök; de

626

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handordbok/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free