Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sabbat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s
sabbat (vilodag, helgdag) hålla, fira
ohelga, vanhelga —en; bryta —en, en
—s helgd
sabjel 1 fäkta, hugga med ei. på —; duell
på —» 2 vard., i mildare eder -lar Också!;
nu ska du -lar i mig få se på annat!
1sabla oböjl. attrib. adj. o. adv., vard. (jäkla)
ett — besvär; — svårt
2sabla v., i förb. — ned ei. ner ni (hugga
ned med sabel; biidi. kritisera hårt,
’göra ned’); ~ ned fienden; — ned en
bok; nedsablande kritik
sabotage (avsiktlig skadegörelse) göra,
öva, föröva — mot en fabrik
sabotera (söka skada el. med olagliga el.
otillåtna medel hindra ngt) —
arbetet; — förhandlingarna, undervisningen
sack| a (sakta farten o. bli efter; gå
baklänges äv. biidi.) båten -ar; båten, löparen
-ade akterut, akteröver, bakefter, bakut
— av (sakta farten, sacka) båten -ade
av och blev efter; — efter löparen -ade
efter
sadel 1 rida med, utan —; springa ei.
svinga sig i —n; stiga upp, hjälpa ngn
upp i —n; sitta säkert el. fast i —n äv.
bildl.; sitta löst i —n äv. bildl.; stiga,
springa ur —n; hjälpa, lyfta ngn ur
—n 2 kok. helstekt — av får (bakre
ryggstycke)
sadelfast ofta biidi. (säker på sin sak,
varm i kläderna, hemmastadd) känna
sig — i ämbetet, i ett ämne
sadl|a (förse med sadel) — en häst
— av ni mest lös sms. — av en häst (ta
av sadeln från); abs. han -ade av efter
ritten (tog sadeln av hästen); — om fU
mest lös sms. 1 (byta sadel på; sadla på
nytt) — om en häst 2 biidi. (byta
åsikter, slå om) regeringen -ade om i
försvarsfrågan; A studerade först juridik
men -ade om och blev teolog; — på nJ
mest lös sms. (sadla) — på en häst; —
på nu!
saft koka ~ av bär ei. frukt; krama,
pressa ~en ur en citron; bjuda på —’
och vatten, — och kakor; druvans ei.
Bacchi — (vin); biidi. ett språk med —
och kraft
saft|a sylta och —; — hallon; bären får
stå och — sig; det -as på tungan
(vattnas); det -ar kring tänderna ei. tänderna
-ar sig
— på vard. (breda på) — på med några
mustiga historier; — till vard. (slå till)
— till ngn i ansiktet
saftig ett —t päron; —t bete; en mör
och —» stek; biidi. (mustig, drastisk)
en — historia; —t språk
sag|a (barnsaga; historisk berättelse)
berätta -or för barn; -an om Eödluvan;
det låter som en — men det är faktiskt
sant; nu är -an all el. ute; ngts ei. ngns
— är all biidi. (det är slut med); den
isländska -an; Njals —; därmed är han
ute ur -an; ngt är snart en — blott
(är försvunnet, ur bruk e. d.)
sägen i uttr. bära syn för — ei. sägen
(tydligt vittna om ngt omtalat e. d.)
sagesman (meddelare, uppgiftslämnare)
stå som — för ngt; uppge, ånge ngn
som sin —
sagg prov. (gnat, kält) — om ngt, på ngn
sagga prov. (kälta, käxa, tjata) — om
^ på ngn; tjata och — sin vilja
igenom
sagolik (romantisk, fantastisk, overklig,
drömlik, sagoaktig) —a äventyr; det
står för mig i ett —t skimmer; de mest
—a förvecklingar; vard., förstärkande en
—t god tårta, seg biff; —t gott, dyrt
sak 1 (ting, föremål, pjäs, persedel)
tullmannen granskade varje — i väskan;
har du packat ner alla dina —er?;
ordet ’redskap’ används både om person
och om —; friare en liten — som jag
skrivit (dikt e. d.); jag såg en lustig —
nyss (ngt lustigt); vard. det är, var -er
det! (mycket bra, utmärkt) 2 (ämne,
förhållande, fall, fråga, omständighet;
det verkliga el. viktiga el. väsentliga,
kärna, kärnpunkt, realitet; uppgift,
angelägenhet, göromål, förehavande,
göra) det ligger i —ens natur; —en
debatteras i pressen; —en är den att . .
(det förhåller sig så); det är en — att
veta det rätta, en annan — att göra
det; du förbiser en —: priset; en —
639
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
