Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skingra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skingra
skiva
-er igenom lampskärmen; biidi. avsikten
-er alltför tydligt igenom; — in månen
-er in i rummet; — upp (lysa upp; bli
glad) han, hans ansikte sken upp vid
berömmet
skingr|a 1 (sprida åt aiia h&n, spränga,
förjaga, fördriva) polisen lyckades —
demonstranterna, hopen; med ett skott
— fågelsvärmen; han nödgas nu — sina
samlingar; när publiken -at sig; — er,
gott folk!; pojkarna -ades som agnar
för vinden; dimmorna -ades för
morgonvinden 2 biidi. (få bukt med, lätta,
lindra, upplösa) — ngns tvivel, oro,
bekymmer, farhågor; något som kan —
tankarna 3 mest jur. (förskingra, göra av
med) den som uppsåtligen -ar annans
gods; förbud att sälja eller — fast
egendom
skink|a mager, fet, rökt, saltad,
rimmad, kokt —; bräckt — och ägg;
mannen hade en böld på -an vard.
skinn 1 ha ömtåligt, fint —; få en rispa,
skråma i —et; kölden bet i —et;
vårsolen värmer så skönt att det kryper i
—et; så hett, skarpt att det sved i —et;
han är bara — och ben (mager som ett
skelett); stekt gris med knaprigt —
(svål); när ormarna byter om —; arga
katter får rivet — ordspr.; ha — på
näsan (ha respekt med sig, kunna bita
ifrån sig, vara barsk el. bestämd); vara
rädd om sitt eget — (akta sig, ej
utsätta sig för risker); han tänker bara
på [att rädda] sitt eget — (att för egen
del undgå förlust, obehag o. d.);
plundra ngn inpå bara —et; nära att krypa
ur —et av ilska; hålla sig i —et (hålla
sig lugn, snäll, i styr; iaktta ordning
och skick) 2 (päls, fäll; tunn garvad
hud, tunt läder) dra —et av räven
(flå); ekorrens — kan beredas till
pälsverk; kappa fodrad med —; fåtöljer
av mörkt — (läder); sälja —et innan
björnen är skjuten (räkna säkert med
ngt som man ännu inte har); fara
omkring som ett torrt — (kvickt och
rastlöst) 3 (skal, hinna) det mjuka, fina —et
på en persika; skumma av —et på den
kokta mjölken; ett — av mögel
skinn |a 1 biidi. (ta för mycket betalt av
ngn, skörta upp, klå) — ngn på priset,
på en vara; jag har ofta -ats ei. blivit
-ad av bärarna 2 refi. o. dep. (få skinn,
få en hinna) vällingen, såret har -at
sig; innan såret -ats
skinnkälke i uttr. åka — (på byxbaken)
skipa — lag, rätt (utöva domarmakten);
— rättvisa
^kir s. (gasartat tyg, flor, florstunn
vävnad, slöja) kristallkronan var svept i
ett tunt — över sommaren; bildh
skymningen bredde sitt — kring alla
konturer; månen göt sitt — över nejden
2skir adj. (renad, klar; tunn o.
genomskinlig, florstunn, florslätt, slöjlik;
luftig, lätt, eterisk, fin, spröd) —
honung; —a, luftiga gardiner; en — slöja;
den —a vingen av en slända; en —
vårstämning; — lyrik; det —aste
stämningsmåleri
skir|a (smälta) — ister, flott, vax; -ad
talg; -at äv. -t smör
skiss (utkast, snabbt utförd bild; kort
berättelse) göra upp en — till ngt;
teckna en — över platsen; en tecknad,
målad, modellerad —; en — i lera; en —
till en roman; —er ur vardagslivet
skiss|a vard. (skissera; göra el.rita skisser)
teckna och —; — ngt i blyerts; hålla på
med att — på en byggnad (göra upp
skisser till)
skisser |a (göra utkast till, ånge
huvuddragen av ngt) ett flyktigt -at porträtt;
den skolform som här -ats; helt kort —
den politiska utvecklingen under
1900-talet
— upp ni (skissera; framställa i stora
drag) — upp sina planer
3skivja s. 1 (platta, tunn bit, flisa, flaga,
blad) en — av trä, papp, plast, metall,
glas; skiffern delar sig lätt i tunna -or;
en lös — till bordet; — till block
(trissa); en — rågbröd; några-or salt
kött; rökt lax i -or; byta — på
grammofonen; sätta på, spela en —; talaren
spelade [på], vevade sin gamla vanliga
— (upprepade sitt välkända
resonemang); skyarna svepte förbi månens
—; vard. klara -an (klara el. reda sig,
klara upp ngt); tvärt på -an (genast,
på ögonblicket) 2 vard. (hippa, fest, gask)
efteråt blev det en trevlig — på Stadt;
bjuda på en liten —
2skivja v. 1 (skära i skivor el. klyftor)
äpplena -as tunt; -ad lax 2 refi. (klyva
sig, flagna) en bergart som -ar sig
— upp IU mest lös sms. (uppdela i skivor)
— upp en stek
675
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
