- Project Runeberg -  Svensk handordbok : konstruktioner och fraseologi /
682

(1966) [MARC] With: Ture Johannisson, Karl Gustav Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skralta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skratta

skratta

han är nu gammal och — 4 8jö. vinden
var — (knapp; väl motig)
skralt I a ngt vard. 1 om person (vara
krass-lig) han går och -ar och känner sig
aldrig riktigt frisk 2 om fordon (skaka,
skramla) bussen -ade fram på vägen
skraltig 1 (krasslig, skröplig, jfr skral 3)
känna sig gammal och — 2 (rankig,
söndrig, gammal o. dålig, Jfr skral 2) en
— stol, cykel, bil 3 (dålig, knapp, jfr
skral 1) min röst är lite — i dag; leva
på en — pension; det var —t med
inredningen

skraml|a (slamra, rassla, klappra) —
med nycklarna i fickan; — med sabeln
(biidi. föra ett krigiskt språk, uppträda
krigiskt utmanande); i köket -ades
med kokkärl och porslin; stänkskärmen
-ar; mjölkskjutsen -ade fram på vägen;
vad är det som ramlar och -ar uppe på
vinden?; han är så mager att det -ar
när han rör sig 2 vard. (göra insamling,
samla in pengar) — till en present

— ihop ei. hopskramla ru mest iös sms.,
vard. — ihop 100 kr.; — ihop till en
present

skrangl|a vard. (skaka) — sig fram på
dåliga vägar; komma åkande i en -ande
kärra

skranglig 1 (långsmal o. gänglig) en
mager och — yngling; på —a ben 2
(rankig, vinglig, ranglig) en — stege, säng
skrank (avplankning, räcke, gallerverk)
arenan var omgiven av ett —; hoppa
över —et; träda inför —et
(domar-skranket); bildh träda inom —et för
ngn (uppträda som försvarare)
*skrank|a s., mest i pl. o. bildh (gräns,
råmärke, skiljemur) sociala -or; de
oöverstigliga -orna mellan adel och ofrälse;
hans slutenhet och blyghet byggde upp
-or omkring honom; Gud, du av inga
skiften vet,/ av ingen tidens skranka
(Sv.ps. 18:1); hålla ngn inom
vederbörliga -or (i tygeln, i schack, på mattan);
hålla sig inom -orna (lägga band på
sig); gå, hoppa, träda över -orna; mindre
vani. träda inom -orna för, mot ngt
(uppträda som försvarare resp.
motståndare)

2skranka V., i förb. — av ru (avstänga med
skiljevägg, avbalka); — av ei.
av-skranka ett område med staket; den
avskrankade delen av salen
^krapfa b. 1 om oiika redskap med -or och

trålar hämtar man upp material från
havets botten; skabbig häst tål ingen

— ordspr. 2 (skråma, skrubbsår) få en

— på näsan 3 (tillrättavisning av
överordnad) ge ngn, få en —; när vi kom för
sent vankades det -or

2skrap|a v. I (rengöra el. putsa med kniv
el. skrapa e. d.) — potatis, morötter;

— hudar; — grytan, skålen; — kassan
bildh (ta de sista pengarna); — och
rykta en häst; båten skall -as och målas;

— paletten; — smutsen av skorna; han
tog en kniv och -ade på teckningen
2 (krafsa, kratsa, raspa; riva, rispa,
repa) hästarna -ade oroligt med
hovarna; — med fötterna och störa
lektionen; båten -ade mot grynnan;
rakkniven -ar (river); — ostron
(insamla med skrapa el. trål); — sig
(rispa, såra sig); råka — sig på en
stenskärva; — sig blodig; falla av cykeln
och — knät; vi hörde en -ning på
dörren

— av ru — av hudar; råka — av
skinnet på knät; — av smutsen; — bort ru

— bort rosten från stupröret; — bort
bläckplumpen; — emot stänkskärmen
-ade emot [järnräcket]; — fram ru —
fram gamla målningar; — ihop el.
hopskrapa — ihop degresterna på
bakbordet; bildh — ihop ett litet kapital; —
ihop pengar till hyran; — ned ei. ner ru

— ned ngt från ngt; — till sig han -ade
till sig så mycket han kom åt; — upp ru
hästen -ade upp marken; jag -ade upp
ett sår på armen; — ur ru — ur en gryta;

— ut ru — ut namnteckningen; — åt
sig han -ade åt sig allt av värde

skratt ett hjärtligt, förläget, elakt,
bullrande, smittande, gnäggande —; brista
[ut] i, komma i —; vara full i ei. av —
åt ngn ei. ngt vard.; skaka av —;
hålla på att explodera, spricka, dö av
—; vi kunde inte hålla oss för —; då
kan man hålla sig för — vard. (då är
det minsann inte roligt); plats för —!
om ngt löjeväckande; ett gott —
förlänger livet; få sig ett gott —; vi fick
oss många goda — åt hans tokerier;
han höll god min och deltog i —et;
—et lät lite tvunget; om vissa djur läten
skatans — bådar främmande; hyenans
hesa —

skratt I a — hjärtligt, bullersamt,
ohejdat; — med ei. av full hals; — i mjugg,

682

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handordbok/0694.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free