Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - värva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värva
växa
värv la (anställa; skaffa) — soldater; -ade
regementen; — proselyter; — ngn för
sin tro, sina idéer; — röster
värvning i uttr. ta — (ta anställning vid
krigsmakten)
väs|a ormen -te; han -te fram ett ilsket
’var tyst!’; — till (plötsligt väsa)
väsen 1 (varelse) ett övernaturligt —;
inte ett levande — 2 (natur, sinne,
sinnelag) söka utröna tingens sanna —;
hon är saktmodig till sitt —; ha ett
anspråkslöst — 3 (oljud, bråk,
uppståndelse, ståhej) föra, hålla —; det
är väl ingenting att göra — av (bråka
om); göra mycket ei. stort — av ngn
ei. ngt (göra affär av, berömma); hon
gör inte mycket — av sig (är tystlåten o.
anspråkslös); Mycket väsen för
ingenting (efter Shakespeare). — Jfr väsende
väsende mest åid. i = väsen 1 det högsta
—t (Gud) 2 = väsen 2 skicken eder icke
efter denna tidsålders väsende (Rom.
12: 2)
väsensskild de två är helt —a (olika till
sinnet); två —a företeelser (helt olika)
Väsentlig (viktig, betydelsefull;
huvudsaklig; betydlig, avsevärd) diskutera
—a frågor; detta är en — skillnad; i —
grad; försöka få ut det —a av ett
föredrag; vi är eniga i allt —t; han har
blivit —t bättre; produktionen har ökat
-t
väsentligen (i väsentliga avseenden,
huvudsakligen) arbetet har — bestått i
bokföring; framställningen är — riktig
väss|a (göra vass) — en blyertspenna;
— en lie; katten -ade klorna; fågeln -ade
näbben; — pennan (äv. biidi. förbereda
sig på att skriva polemiskt)
1väst s. kostym med, utan —; vard. få
litet innanför —en (få mat, få något till
livs); en knapp i —en (vard. en sup)
2väst 1 s. (väster) vinden växlar
mellan — och syd; ett moln steg upp i
—; vinden har gått över till —;
motsättningarna mellan öst och —
(öst-o. västmakterna) 2 adv., sjö. gå — om
ngt 3 oböji. adj., sjö. vinden var —
Västan 1 adv. (från väster) jfr östan 2 b.
(västlig vind) det blåste en mild —
väster 1 s. det blåser från —; Vilda —n
2 adv. ~ Om Sjön; — ifrån hopskr. vani.;
— på hopskr. vani.; de reste — ut hopskr.
vani.; ^ Över hopskr. vani.
väster gök — är bästergök talesätt
västerled hist. vikingafärder i —
västkanten i uttr. på — (i, åt väster);
vinden gick över på — (till västlig)
Västkust Sveriges —; resa till, bo på —en
västlig (från el. mot el. i väster; som hör
till västerlandet) — vind; hålla — kurs;
hela den —a världen
västra (västlig) på — sidan; — Sverige
1vät|a s. (fuktighet, regn, nederbörd)
aktas för —!; inte kan du gå ut i den
här -an; en sommar med mycket ~
2vät|a v. (göra våt, fukta) vät borsten
en aning!; — på fingret; — i byxorna,
i sängen
— igenom ei. genomväta mest iös sms.
bären har -t igenom påsen; — ned el.
ner nJ mest lös sms. (göra våt) nu har du
-t ner hela golvet; — ned ei. ner sig 1
— ner sig om fötterna 2 barnet har -t
ner sig; — på sig vard. ungen -er på sig
jämt och samt
vätsk|a 1 s. (fuktighet, vått ämne)
tillföra kroppen —; i uttr. vara vid sunda
-or (frisk, pigg; vid gott humör) 2 v.,
refi. såret har -at sig
väv (vävt tyg; vävnadsarbete, vävning;
prov. vävstol) uppfodra en karta
på — till lakan; ta ner en —
ur vävstolen; lägga ut en — på
bleke; händelsernas, historiens
brokiga — biidi.; det går långsamt med
—en; hon sitter vid —en; sätta upp en
— (bomma upp varp till vävning)
väva — trasmattor, handdukar; — i
rosengång; — in ett mönster i en duk; —
vadmal danslek
vävnad 1 gles —; trikåartad —; biidi.
en — av lögner 2 biol. kroppens —er
väx|a 1 (bli större, bli längre; öka,
tilltaga i storlek el. mängd) ungdom som
-er behöver mycket mat; låta skägget,
håret —; hon har -t ei. vuxit flera
centimeter; ekar -er långsamt;
björken har -t el. vuxit snett; — i
höjden; — på bredden; — ngn över
huvudet äv. bildh; ~ med uppgiften bildh;
befolkningen -er; arbetsbördan har -t
ei. vuxit; pengarna -er på banken; jfr
vuxen 2 (ha sin växtplats, finnas)
orkidéer -er på kalkjord; det -er smultron
i backen; vard. dra dit pepparn -er!;
sådana människor -er inte på träd
(är det ont om) 3 refi. pojken -te sig
stor och stark; hennes längtan -te sig
starkare för varje år biiai.
864
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
