Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Magnetism - B. Magneters egenskaper - C. Magnetisk influens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
även kompassnålens inställning. Jordklotet är nämligen att anse som en
magnet med sin nordpol i närheten av den geografiska svdpolen och med
sin sydpol i närheten av den geografiska nordpolen. Sålunda sammanfalla
dessa magnetiska poler ej exakt med de geografiska polerna. Kompassnålen
kommer därför ej alt inställa sig exakt i riktningen norr—söder, utan en viss
missvisning uppstår, vilket man alltid måste taga hänsyn till vid mera
noggranna väderstrecksbestämningar.
Attraktionen och repulsionen mellan två magnetpoler visa många
likheter med den förut behandlade kraftverkan mellan elektriska laddningar.
Man kan t. ex. lätt konstatera, att kraftverkan mellan två magnetpoler blir
starkare, ju närmare varandra polerna befinna sig. Liksom man talar om
den elektriska laddningens storlek, kan man även tala om en viss magnetisk
massa eller polstyrka hos en magnetpol. Som måttenhet för denna storhet
har valts den magnetiska massa, som påverkar en annan lika stor magnetisk
massa på ett avstånd av 1 cm med kraften 1 dyn. Enheten benämnes
magnetisk enhet (enhetspol).
Fig. 3 : 1. Coulombs lag för magnetism.
Man har funnit, att två magnetpoler med de magnetiska massorna mx
och /n2 på avståndet a (fig. 3: 1) påverka varandra med en kraft
m1 m2
Om polstyrkorna m1 och m2 mätas i magnetiska enheter och avståndet a i
cm, kommer kraften F att bli uttryckt i dyn. Detta gäller dock, endast om det
omgivande mediet består av luft eller något annat omagnetiskt ämne. Det
angivna sambandet kallas Coulombs lag för magnetism och har samma form
som Coulombs lag för elektricitet.
C. Magnetisk influens.
I ett föregående kapitel har talats om elektrisk influens. Ett liknande
fenomen kan påvisas i fråga om magnetismen, och man talar då om magnetisk
influens. Innebörden av detta begrepp framgår av följande försök. Om en
magnet placeras i närheten av en stav av mjukt järn, dock utan att beröra
denna, kommer även järnstaven att förhålla sig som en magnet. Om härvid
magnetens sydpol närmas till järnstaven, kommer dennas närmast magneten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
