- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 1. Elektroteknikens grunder : elektriskt ljus och värme : kraft- och mättransformatorer /
45

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Magnetism - E. Magnetiskt fält och magnetisk fältstyrka. Kraftlinjer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

magnet, inom vilket dess magnetiska kraftverkan är märkbar, kallas dess
magnetiska fält. På samma sätt som i fråga om ett elektrostatiskt fält (jämför
kap. 1) kan det magnetiska fältet åskådliggöras genom kraftlinjer, vilka i
varje punkt ånge riktningen av den kraft, varmed en magnetpol skulle
påverkas i ifrågavarande punkt. En provmagnet, som placeras i en viss punkt
av ett magnetfält, inställer sig i den riktning, som kraftlinjen har i
ifrågavarande punkt, varför man med hjälp av en sådan kan bilda sig en
uppfattning om magnetfältets utseende. En tydligare bild av fältet får man genom
att över magneten lägga en horisontell skiva av omagnetiskt material, t. ex.
ett pappersark, och beströ detta med järnfilspån. Järnfilspånen bliva därvid
genom influens magnetiska och ordna sig i kroklinjer, som utgå strålformigt
från magnetens poler (fig. 3: 2). Dessa kroklinjer utgöra kraftlinjer. Man

Fig. 3: 2. Magnetiskt fält omkring en stavmagnet.

finner vidare, att järnfilspånen lägga sig tätare i närheten av magnetens
poler än längre bort från dessa, vilket innebär, att det magnetiska fältet är
starkare närmast polerna.

Styrkan av ett magnetfält i en viss punkt anges som den kraft, mätt i dyn,
varmed en magnetisk enhetspol skulle påverkas i punkten i fråga, och man
har kommit överens om att räkna kraften positiv i den riktning, i vilken en
positiv enhetspol, dvs. en nordpol, skulle påverkas. I överensstämmelse med
detta måste en kraftlinje tänkas gå från en magnets nordpol till dess sydpol
och vidare ha en sådan riktning, att dess tangent i varje punkt, anger
riktningen av den magnetiska kraften i punkten i fråga. Den nämnda kraften
kallas magnetisk fältstyrka, och måttenheten, som benämnes oersted (oe), är
definierad så, att fältstyrkan i en punkt är 1 oersted, då en magnetisk
enhetspol i ifrågavarande punkt påverkas av kraften 1 dyn. Kraftens storlek
eller fältstyrkan kan åskådliggöras av antalet kraftlinjer per cm2, mätt
vinkelrätt mot kraftlinjeriktningen. Den kraftlinjebild, som visas av fig. 3: 3,
åskådliggör fältet omkring en stavmagnet. I en viss, godtyckligt väld punkt i denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:46:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/1/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free